Konstordbok

Här förklaras kortfattat ord, begrepp och termer som används i konstsammanhang. Ibland kan de ha annan betydelse i andra sammanhang. Vill du veta mer finns till exempel Konstordbok av Rudolf Broby-Johansen, Norstedts Konstlexikon av Herbert Read mfl,  Art Terms av Edward Lucie-Smith, Bildanalys uppslagsbok av Peter Cornell mfl och Fogtdals konstlexikon av Sven Sandström mfl. Du kan också läsa August Strindbergs satiriska pamflett Anvisning att på 60 minuter bliva konstkännare.

De ord som är skrivna med fetare stil inne i notiserna syftar på att de också är uppslagsord. Om du tycker att det fattas något ord eller om förklaringen av ett ord inte stämmer eller räcker till så är vi mycket tacksamma om du kontaktar oss via e-post på info@orebrokonstskola.se

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

---

A

abstrakt, abstraktion. Oftast hårt stiliserad bild så att endast en innehållslig el formmässig kärna återstår. Jmf icke föreställande och nonfigurativ.

Abstrakt expressionism. Riktning inom konsten. Också Amerikansk abstrakt expressionism. Främst måleri med vild och informell stil. Myntades första gången 1919 av tidskriften Der Sturm för att beskriva de tyska expressionisternas icke föreställande verk.

action painting. Ibl synonym för Abstrakt expressionism. Syftar annars på måleri där den fysiska rörelsen vid färgens påförande betonas. Av bla Jackson Pollock.

aerosol art. Metod inom måleri där sprayfärg används. Ofta inom graffitti.

affisch. Ett tvådimensionellt verk som ofta kombinerar text och bild, som kan vara tryckt i stor upplaga och som propagerar för ett särskilt ändamål. Tex politiskt eller kommersiellt.

AF Kultur. Kulturarbetsförmedlingen. Den del av Arbetsförmedlingen där yrkesverksamma konstnärer kan vara anslutna.

airbrush. Färgspruta som bla kan användas för motivlackering av bilar mm.

airport art (engelska: Flygplatskonst). Dels konst som finns på en flygplats. Dels konst, ofta i etnisk stil, som tillverkats för försäljning till turister.

akademi. Lärd sammanslutning med rötter i antiken. Blir vanlig from 1400-talet. Ersätter skrå– och gillesväsendet. Den svenska Konstakademin startades 1773 av Gustaf III och drev länge konstskolan (Mejan) som idag är Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

akademism. Nedsättande benämning på skicklig men konventionell och högtravande konst.

akrylfärg. Plastbaserat färgmaterial som blir vanligt från 1960-talet.

akt. Konstverk med den nakna (oftast kvinnliga) människokroppen som motiv.

aktivism. Dels allmänt att vara tex politiskt aktiv. Dels strömning inom samtidskonsten som använder sig av politiska ämnen och metoder.

akvarell. Icke täckande vattenfärg.

akvatint. Inom grafik en etsningsmetod inom koppargrafik där tryckplåten beströs med harts eller asfaltspulver vilket ger olika gråa valörer. Uppfunnen av fransmannen Le Prince 1768.

al fresco. Muralmålningsmetod där man målar på våt puts.

al secco. Muralmålningsmetod där man målar på torr puts.

alla prima. Målning som slutförs i första omgången.

allegori. Konstverk eller berättelse som utgörs av ett system av symboler.

allmogekonst (se folkkonst).

amatör (eg älskare). Icke professionell.

Amerikansk abstrakt expressionism. Riktning inom främst amerikanskt måleri från 1940-talet till slutet av 1950-talet. Abstrakt och ytmässig. Myntat av konstkritikern Robert Coates. Av bla Mark Rothko, Lee Krasner och Jackson Pollock. Jmf abstrakt expressionism.

anamorfos. Förvriden bild vars rätta proportioner uppenbaras om den ses från ett visst håll, via en cylindrisk spegel eller på annat sätt. Populärt på 1600-talet. Idag bla av Hans Hamngren.

anatomi. Läran om den mänskliga kroppens funktioner. I konstsammanhang med betoning på muskler och skelett.

anime (se manga).

anmälan (se recension).

Antiken. Kulturen i Medelhavsområdet och Mellanöstern men framför allt i Grekland, Etrurien och Rom mellan ca 3000 fKr – 600 eKr. Särskilt Grekland och Rom mellan ca 500 fKr – 200 eKr.

appropriering. Att beslagta eller återanvända ett befintligt konstverk för att arbeta vidare med det i sitt eget konstnärskap.

arkaisk. Dels ålderdomlig. Dels epok inom grekisk konst ca 700 fKr – 480 fKr.

arketyp. Urbild, urtyp. Ibl symboler och tecken som är lika och har liknande betydelse i många olika kulturer. Central tanke hos CG Jung.

arkitektur. Byggnadskonst. Av bla Andrea Palladio, Zaha Hadid och Le Corbusier.

Armlängds avstånd. Uttryck som syftar på att politiker eller politiska institutioner inte ska styra innehållet när de ekonomiskt stödjer en konstnärlig verksamhet.

Art brut (franska: Rå konst). Särlingskonst, outsiderkonst och naiv konst. Konst utförd av oskolade eller omedvetna personer. Begrepp myntat av Jean Dubuffet. Bla av Adolf Wölffli, Nils Rundgren och Aloise Corbaz. Jmf unsophisticated art.

Art deco. Stil inom arkitektur, design och konst under 1920-1940-talet. Inom konsten bla av Tamara di Lempicka. Jmf Tjugotalsklassicism.

Art Concret (se Konkret konst).

artefakt. Objekt tillverkat av människa.

Arte povera (italienska: Fattig konst). Riktning inom konsten från Italien som använder enkla vardagliga material. 1960-tal. Bla av Michelangelo Pistoletto och Marisa Merz.

artes liberales (latin: De fria konsterna). Under antiken grammatik, aritmetik, geometri, musik, astronomi, retorik, dialektik.

artist. Ungefär samma betydelse som konstnär. Utövare av kultur. Används även inom andra kulturuttryck.

artists books. Konstverk i form av en bok, eller bokliknande objekt, där konstnären har haft en avgörande kontroll över resultatet och där boken är konstverket i sig. Av bla Dieter Roth, Marja-leena Sillanpää och Ed Ruscha.

artist talk (engelska: Konstnärssamtal). Samtal inför publik mellan en konstnär och någon annan, tex en gallerist eller en kritiker.

artist statement (se statement).

artistisk. ”Konstnärlig” i subjektiv mening.

Art nouveau (franska: Ny konst) (se Jugend och Secessionen).

Arts and Crafts movement (engelska: Konst och hantverksrörelsen). Rörelse från slutet av 1800-talet i England som hyllade hantverket i reaktion mot industrialism och stilblandning. Inspirerad av kritikern John Ruskin. Bla av William Morris och Gertrude Jekyll.

art world language (engelska: Konstvärldsspråk). Också art speak eller artworldska. Det speciella, högtravande och exklusiva språk som ibl används i katalogtexter, recensioner mm särskilt om samtidskonst.

assemblage. Skulptur av hopplockade delar. Som ett tredimensionellt collage. Ibl ackumulationer el bricollage. Bla av Joseph Cornell, Arman och Niki de Saint Phalle.

asymmetri. Icke symmetrisk. Ojämn, orytmisk, obalanserad.

ateljé. Arbetslokal för en konstnär eller fotograf. Ibl studio.

attribut. Kännetecknande föremål eller egenskap.

attribuera. Att tillskriva ett verk till en konstnär pga av olika indicier.

audiogram. Ett tecken som representerar ett abstrakt ljud. Tex de latinska bokstäverna.

augmentation. Förstärkning. Augmented reality, förstärkt verklighet. Presentation av en verklighetstrogen miljö vars element förstärks eller kompletteras med datorgenererade sinnesintryck.

aura (latin: Bris). Inom konsten ett begrepp som blivit mest känt genom Walter Benjamin. Står för den unika auktoritet som ett originalkonstverk tänks ha. Jmf poetisk laddning och immateriellt värde.

autenticitet. Äkthet, ärlighet i djupare mening.

autodidakt. Självlärd.

avant garde (franska: Förtrupp). Framskjuten position i konstens utveckling. Ofta förknippat med modernismen. Ibl används ordet avantgardism.

B

Bad art (engelska: Dålig konst). Inte nedsättande. Uttryck inom Neoexpressionismen. Innehåller stildrag som kan vara medvetet slarviga eller klichéartade. Av bla Anselm Kiefer, Julian Schnabel och Mimmo Paladino. Jmf Transavantgardism.

balsamterpentin (fransk terpentin). Eterisk olja från barrträd. Används som förtunnings- och lösningsmedel av oljefärg.

Barock (ev portugiska: Missbildad pärla). Stil inom konst och arkitektur ca 1600-1700. Kännetecknas av tunga svulstiga former, överlastad dekoration och dynamiskt bildspråk. Inom arkitektur och trädgård stark symmetri. Av bla Pieter Paul Rubens och Artemisia Gentileschi.

basrelief (se relief).

bataljmålning. Motiv inom måleriet föreställande stridsscener. Ofta stort format.

batik. Färgningsmetod fr Indonesien för textil. Partier som inte ska färgas skyddas med vax. Med knytbatik uppstår mönster av de hårt åtdragna knutarna och föremålen som stoppats in i de påsar som åstadkommits på tyget.

Bauhaus (tyska: Byggnadshytta, verkstad). Stilbildande skola för arkitektur, design mm 1919-1933 startad av Walter Gropius i Weimar, Tyskland. Lärare var bla Paul Klee och Vassilij Kandinskij. Starkt förknippad med Funktionalism och Modernism.

berättande. Ett konstverk som berättar en entydig historia. Används ofta nedsättande. Jmf illustrativ, narrativ, litterär.

betraktare. Den person som ser eller förväntas se eller ta del av ett konstverk.

bidrag. Inom konstområdet finns vissa ekonomiska bidrag att söka från främst kommunerna, landstingen och staten. Dessa bidrag är ofta inriktade på tillfälliga projekt och kan ibl endast sökas av organisationer tex ideella föreningar. Oftast krävs ingen annan motprestation än att projektet i fråga genomförs. Jmf sponsring.

biennal. Något som återkommer vartannat år. Ofta konstutställning. Mest känd är Venedigbiennalen som startade 1895. Triennal återkommer vart tredje år, quadrennial återkommer vart fjärde år.

bild. Dels tvådimensionell eller tredimensionell representation av något ur verkligheten eller fantasin. Dels ett skolämne som både omfattar praktiska övningar i måleri, teckning och andra traditionella tekniker samt orientering i media i allmänhet.

bildande konst (se bildkonst).

bildhuggeri. Tredimensionellt skapande. Främst genom att tälja och hugga i trä. Ofta efter förlaga. Ornament men ibl också figurer. Trad ansett som hantverk, en lägre värderad verksamhet än skulptur.

bildkonst. Ursprungligen konst som arbetar med visuella uttryck som tex måleri och skulptur. Nu använt för en mängd uttryck som befinner sig i närheten av andra traditionella kulturella uttryck som ljudinstallationer, textbaserad konst, video, performance mm. Begreppet bild- och formkonst används också.

bildkonstnär. Ursprungligen konstnär som arbetar med tvådimensionella visuella uttryck. Senare också skulptörer och konstnärer som arbetar med andra uttryck. Uttrycket bild och form-konstnär används också. Jmf bildkonst.

bildplan. Den tänkta nivå i bilden som motsvaras av dess yta.

Bildupphovsrätt. Hette tidigare BUS (Bild och upphovsrätt i Sverige). Organisation som bevakar och driver in ersättningar för upphovsrätt till konstnärer. Administrerar också droit de suite och IV.

bindemedel (se också medium). Det klibbmedel som man löser pigment i för att åstadkomma en färg.

biografi. En levnadsbeskrivning oftast i bokform. Jmf monografi.

blandteknik. Kombination av olika traditionella tekniker i ett konstverk. Tex gouache och akvarell.

Der Blaue Reiter (tyska: Den blå ryttaren). Konstnärsgrupp i Tyskland 1911-1914. Abstrakt expressionism. Med bla Vassilij Kandinskij, Gabriele Münter, Frans Marc.

blurring (engelska: Otydliggöra). Att blanda fiktion och verklighet.

blyerts. Sammanpressad grafit. Användes i pennform. Har metallisk gråsvart kulör. Finns i olika hårdhetsgrader där 9H är mycket hård, HB är mittemellan och 9B är mycket mjuk.

Body art. Riktning där konstnären använder den egna kroppen som uttrycksmedel. Av bla Bruce Nauman och Orlan.

bohem (böhmare el zigenare). Person som lever ett fritt och oregelbundet liv.

bombning. Snabb illegal aktion med grafitti.

bonad. Målad, tryckt eller broderad bild av papper eller tyg att hänga direkt på väggen.

bottega (italienska: Verkstad). Benämning på konstnärsverkstad under tex renässansen i Italien.

bricollage (franska: Gör-det-själv). Skulptur hopsatt av tillgängliga delar som ett tredimensionellt collage. Jmf assemblage.

brigadmåleri. Kollektiva målningar, ofta olagligt utförda, på tex husväggar. 1970-tal. Föregångare till graffitti. Av bla Ulf Ramberg.

broderi. Textil metod där man med olikfärgad tråd och nål bygger upp en bild.

brons. Metallegering i olika proportioner av koppar (ca 80%) och tenn (ca 20%). Traditionellt använd för tex gjutning av skulpturer.

brukskonst. Framför allt konsthantverk och design men ibland också konst som har en bestämd funktion utöver att vara konst.

Brutalism (också nybrutalism). Riktning inom framför allt arkitektur där enkla former och obearbetad betong har framträdande roll. Myntades av Hans Asplund. 1950-1960-tal. Av bla den sene Le Corbusier och Alison Smitson.

Die Brücke (tyska: Bron). Konstnärsgrupp startad i Tyskland 1905. Expressionism. Med bla Erich Heckel, Ernst Ludwig Kirchner och Emil Nolde.

BUF, Bild och Upphovsrättsfonden. Stipendiefond som finansieras av medel från Bildupphovsrätt.

BUS (se Bildupphovsrätt).

bysantinsk konst. Dels konst skapad i det östromerska och bysantinska riket från mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453. Dels en stil som fick större utbredning än det bysantinska riket. Kännetecknas bla av mosaiker med stramt stiliserat innehåll. Stor påverkan på ikonmåleri.

byst. Porträtt, oftast skulptur, av huvud och övre delen av bröstet.

C

camera obscura (latin: Mörkt rum). En ljustät låda eller rum med ett litet hål. Ljustrålarna som kommer in genom hålet bildar en omvänd bild av det som finns utanför på motstående vägg. Känd redan under antiken. Betydelsefull för uppfinnandet av fotografiet och kameran.

camp (engelska: Lustigt gammalmodig mm). Myntat av Oscar Wilde och senare lanserat av Susan Sontag. Innebär att man medvetet använder sig av kitsch eller verk av dålig kvalitet eller smak som ironi eller kontrast i tex heminredning.

canvas (se duk).

Caravaggism. Konstnärlig riktning under främst 16-1700-talen. Måleri med inslag av klärobskyr i Caravaggios efterföljd. Av bla Artemisia Gentileschi, Hendrick Terbrughen och Georges de la Tour.

centralperspektiv. I västerlandet dominerande sätt att konstruera tvådimensionella figurativa bilder på så att djupverkan uppnås. Från tidig renässans och framåt. Tillskrivs ibl Filippo Brunelleschi. Bygger på att alla parallella linjer tänks löpa samman i en eller flera punkter på horisonten ”inne” i bilden. Centralperspektivet fungerar egentligen endast om betraktaren står helt still på en given punkt och blundar med ena ögat. Kameran använder centralperspektiv. En tidig utövare var Masolino. Jmf omvänt perspektiv.

chiaroscuro (italienska, se klärobskyr).

claire obscure (franska, se klärobskyr).

commercial art. Verk gjorda i kommersiellt syfte ofta med tanke på en reproducerad massupplaga. Tex posters och samlarfigurer.

concept art (se koncept).

collage. Tvådimensionell bild uppbyggd av fysiska fragment från andra bilder eller tvådimensionella material. Bla av Kurt Schwitters, HC Andersen och Mutu Wangechi.

collografi (grekiska: Limtryck). Också kollografi, limtryck, kartongtryck. En djuptrycksteknik där ”tryckplåten” är kartong som behandlats med lim och andra påklistrade detaljer. Bla av Sara Bengtsson och Kunle Adeyemi.

combine (engelska: Kombinat). Blandning av måleri och skulpturala inslag. Jmf assemblage. Bla av Robert Rauschenberg.

copyright (se upphovsrätt).

croquis (franska: Skiss). Också kroki. Snabbt gjord teckning med en levande naken människa som motiv. Jmf akt och modellstudie.

culture jamming (engelska: Kulturstörning). Att manipulera reklam eller media av politiska skäl. Ofta som kritik mot konsumtionssamhället tex genom att göra om kända logotyper. Myntades av Kalle Lasn som ligger bakom organisationen Adbusters.

curator (se kurator).

CV, curriculum vitae (latin: Levnadsbeskrivning). En konstnärlig CV tar upp personuppgifter, konstnärlig utbildning, viktigare utställningar, stipendier och priser, offentliga uppdrag, deltagande i jurerade utställningar, bra placeringar i uppdragstävlingar, representation i offentlig ägo, på museer och i viktiga privatsamlingar.

D

Dada (ev rumänska: Trähäst), Dadaism . Riktning inom främst konst och litteratur. Startades av bla Hugo Ball och Tristan Tzara på Cabaret Voltaire i Zurich 1916. Antikulturell rörelse som bla utgick ifrån den politiska besvikelse som utlösts av Första Världskriget. Arbetade med collage och performance-liknande uppträdanden. Både en del av modernismen och en motreaktion. Bla av Hannah Höch, Man Ray och Marcel Duchamp.

datorgrafik. Bilder uppbyggda i en dator och sedan printade i en upplaga.

datorkonst. Olika slags konst som är gjord i dator och presenteras i en dator.

decollage. Tvådimensionell bild med påklistrade skikt som delvis rivits bort. Bla av Raymond Hains.

decoupage.  Dels collage där man tex använder sig av klippta former av färgat papper. Av bla Henri Matisse. Dels collage med tunt papper eller tyg, färger, mönster el bilder, som klistras på tredimensionella objekt. Av bla Ulla Wennberg.

dekonstruktion, dekonstruktivism. Fr början en ordlek på orden destruere (bryta ner) och construere (bygga upp). Syftar till att bryta ner en gammal och bygga upp en ny verklighetsbild. Förknippas med filosofen Jacques Derrida.

dekor. Dels prydnadsinslag utan tydlig betydelsebärande karaktär. Dels utformningen av scenen på en teater.

dekorativ (jmf dekor). Konstverk med prydnadskaraktär. Ibl nedsättande. Ytlig.

design (eg teckning). Formgivning.

De Stijl. Holländsk konstnärsgrupp och tidskrift (se neoplasticism).

détourné-målningar (franska: oärliga målningar). Konstverk, framför allt måleri, där konstnären arbetat vidare på ett konstverk som någon annan gjort. Bla av Asger Jorn.

dimensioner. Har flera betydelser. Endimensionell = en punkt utan utbredning åt något håll. Tvådimensionell = en yta. Tredimensionell = ett objekt. Den fjärde dimensionen kan stå för olika saker, oftast tiden.

diptyk. Tvådelad målning.

diskurs (eg irrande samtal). I en nutida utvidgad betydelse ett samlingsnamn för de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar osv som tillämpas inom ett visst område.

displacement (engelska: Felplacering). Metod där objekt eller företeelser placeras i ”felaktiga” sammanhang. Av bla Annika Eriksson.

djuptryck. Teknik där färg anbringas i en tryckplattas håligheter åstadkomna genom tex gravering el etsning.

drip painting. Metod inom måleriet där man häller eller droppar på färg på målningen som ligger på golvet. Också splash painting med stänkeffekter. Av bla Jackson Pollock.

drink and draw (engelska: Drick och teckna). Kollektiv teckningsövning under avspända former.

droit de suite (franska: Följerätt). Rättighet för konstnär och dennes arvingar att få del av värdestegring när ett konstverk säljs vidare. Gäller i 70 år efter konstnärens död. Som mest 5% av värdestegringen med en fallande skala med lägre procent ju högre försäljningspriset är. Administreras i Sverige av bla organisationen Bildupphovsrätt.

duk. Vävd textil som särskilt preparerats genom grundering att användas som underlag för måleri. Oftast linne eller bomull.

duplikat (se replik).

E

E.A, épreuve d’artiste (franska: Artistens prov). Märkning av grafiska blad som ligger utanför den numrerade upplagan och som konstnären behåller för eget bruk.

efterbild. Optiskt fenomen. Kan uppstå när man har tittat på en bild eller en kulör och sedan vänder blicken mot en tom vit yta. Då framträder ett slags färgnegativ av det man nyss tittat på.

egenfärg (se lokalfärg).

eklektisk. Benägenhet att låna. Stilblandning.

Ekologisk konst. Konstnärlig riktning som har ekologi som motiv och som riktmärke i tillverkningen. Av bla Hans Haacke och Heather Ackroyd.

eldskulptur. Oftast tillfälliga skulpturer som innehåller eller helt utgörs av brinnande material. Ofta en form av processkonst. Ibl i tävlingar. Bla av Gunnar Carl Nilsson och Tina Frausin.

emblematisk. Förenklad som en symbol eller ett tecken.

Empir (el kejsarstil). Stil inom främst design och arkitektur fr ca 1805-1830. Napoleontidens stil inspirerad av Rom och Egypten. I Sverige är Karl Johan-stil i stort sett samma sak.

emulgeringsmedel. Medel som möjliggör emulsion.

emulsion. Blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig lätt, tex vatten och olja.

en face. Porträtt rakt framifrån.

enkaustik. Måleriteknik där färgpigmentet lösts i smält vax. Använd i det gamla Egypten.

enprocentsregeln. En rekommendation som kommuner, landsting och staten i Sverige kan ansluta sig till. Den innebär att 1 % av kostnaderna vid byggnation för allmänna ändamål ska användas till konst.

entartete kunst (tyska: Urartad konst). De tyska nazisternas benämning på konst som var oönskad av formmässiga, politiska, medicinska el rasistiska skäl. Presenterad i avskräckande utställningar från 1937. Av bla Otto Dix, Eric Johansson och Hannah Höch.

epigon. Osjälvständig eftersägare.

epitafium. Minnestavla i en kyrka. Ofta över en adelssläkt.

estetik. Eg läran om känslor. Ofta använt som beteckning för läran om skönheten, läran om konsten eller läran om sinnesintrycken. Ett sammanhängande tankesystem som kan gälla enbart visuellt, moraliskt eller socialt eller kombinationer av dessa.

estetisk. Dels tilltalande, skön eller överförfinad. Dels konstnärlig verksamhet som tex estetiskt program på gymnasiet.

Essentialism. Filosofisk riktning som grundar sig på idén att det finns egenskaper som är essentiella (väsentliga), ursprungliga och oföränderliga för vissa företeelser och objekt.

etsning. Inom grafik en djuptrycksmetod där man fräter spår i en plåt med syra. Kallas ibl radering.

exotisk. Främmande på ett idealiserat och lockande sätt.

exotism. Konst som utnyttjar det som uppfattas exotiskt.

Expressionism. Konstnärlig riktning från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kännetecknas av att konstnärens känslor påverkar framställningen. Främst måleri och grafik. Av bla Edvard Munch, Gabriele Münter och Vincent van Gogh.

expressiv. Uttrycksfull.

exquisite corpse (engelska: utsökt lik). En konstnärlig lek som de franska surrealisterna ofta sysslade med. En person påbörjar en teckning på ett papper och viker sedan papperet så att bilden inte syns. Sedan fortsätter en annan person teckna på samma papper. Osv.

ex-voto. Särskilt utformad offergåva. Också votivgåva.

F

faksimil. En mycket noggrann kopia av originalet. Den kan vara mekaniskt gjord och utförd i en upplaga.

fantasi. Förmåga att skapa inre bilder, känslor och stämningar utan hjälp av yttre sinnesintryck.

Fantastisk realism. Konstnärlig riktning i Österrike fr 1940-talet. Främst måleri. (Jmf surrealism, magisk realism och pittura metafisica). Av bla Ernst Fuchs.

Fauvism (franska: Fauve = vilddjur). Konstriktning i början av 1900-talet inom måleriet med stark betoning på färg. Bla av Henri Matisse, Sigrid Hjertén och André Derain.

Fayumporträtt (Fayum är en ort i Egypten). Realistiska porträttmålningar avsedda att placeras över ansiktet på mumier. Fr ca 100 fKr – 200 eKr. Ofta utförda i enkaustik.

feministisk konst. Konst som tar upp och utgår ifrån feminismens idéer. Bla av Judy Chicago, Guerilla Girls och Monica Sjöö.

fernissa. Lack använt för att skydda färgytan på en målning eller en teckning. Finns matt el blank.

Fiber art. Konst som använder naturliga el syntetiska fibrer som huvudsakligt material tex väv. Begreppet börjar användas på 1970-talet för att höja textilkonstens status. Av bla Veronica Nygren, Magdalena Abakanowicz och Pasi Välimaa.

figurativ. Föreställande.

figurteckning. Övergripande benämning på croquis och modellteckning.

fiktion, fiktiv. Påhittad.

finissage (ord avlett av vernissage). Avslutningsfest i samband med en konstutställning.

fixativ. Fernissa som används för att binda löst liggande färgstoff som tex blyerts el kol. Ofta i sprayform.

Fluxus (latin: Att flöda). Konstnärlig riktning fr 1962. Experimentell och inspirerad av dada. Av bla Yoko Ono och Joseph Beuys.

flyktpunkt. Den punkt där linjerna i en centralperspektivisk bild tänks löpa samman.

folkkonst (också allmogekonst). Verk gjorda av icke akademiskt utbildade personer ofta på landsorten. Används ibl romantiserande och ibl nedsättande.

form. Dels allmänt för att beteckna ett konstverks utseende, utförande och teknik. Dels skulptur och annan tredimensionell konst. Dels den hålighet som används för att gjuta i.

formalism. Konst som uteslutande lägger tonvikt vid formen, det yttre. Används nedsättande.

fotografi. Dels en teknik där ljuset direkt på kemisk eller elektronisk väg skapar en bild som kan sparas i olika medium. Det finns analog fotografi och digital fotografi. Kanske uppfunnet i början av 1800-talet av Joseph Nicéphore Niépce. Dels den fysiska bild som tekniken har frambringat. Ofta på papper eller plastmaterial. Av bla Cindy Sherman, Christer Strömholm och Henri Cartier-Bresson.

fotogram. Analog fotografisk metod där bilderna framställs direkt i mörkrummet utan hjälp av en kamera. Av bla Man Ray, Lee Miller och Laszlo Maholy Nagy.

fotogravyr. Fotografisk metod där fotografiet överförs till en tryckplåt och används för grafiskt tryck.

fotomontage. Collage där delarna tas från fotografier. Ofta med syftet att sammanställningen inte ska märkas. I senare tid ofta gjort i dator. Av bla John Heartfield, Hannah Höch och Christer Themptander.

Fotorealism (jmf superrealism). Riktning inom måleri och teckning där man eftersträvar naturalistiska effekter som är typiska för fotografi. Slutet av 1960-talet. Av bla Ralph Goings, Ola Billgren och Chuck Close.

fresk (se muralmåleri).

fri konst (se konst).

fris. Bild eller ornamentik som sträcker ut sig som ett lång band.

frottage. En metod inom främst teckning och måleri där man genom att lägga duk eller papper över ett strukturerat underlag och gnugga med färg får fram en bild eller ett mönster. Av bla Max Ernst.

Funktionalism. I Sverige ibl kallad funkis och länge använt istället för modernism. Riktning som går ut på att det sköna är det ändamålsenliga. Myntat av arkitekten Le Corbusier 1924.

Futurism. Konstnärlig riktning främst i Italien och Ryssland fr 1909 och framåt. Betonar uppror, dynamik och rörelse. Filippo Marinetti skrev det första futuristiska manifestet. Av bla Giacomo Balla, Natalia Goncharova och Gösta Adrian Nilsson.

färg. Dels den fysiska vätska, pasta, pulver el torkade kaka som man använder när man målar. Tex oljefärg och akvarellfärg. Dels det intryck ljusstrålar ger på människoögat, jmf kulör.

färgcirkel. En modell för hur kulörerna hänger samman. En annan modell är färgkroppen. Jmf färglära.

färglära. Filosofisk eller vetenskaplig teori om hur färgerna (eg kulörerna) hänger samman, påverkar varandra och hur de uppfattas av människan.

färgperspektiv. Att utnyttja kulörernas inneboende djupverkan för att gestalta tredimensionalitet i en bild. Jmf luftperspektiv.

färgstoff (se pigment).

följerätt (se droit de suite).

fördrivning. Metod inom främst akryl och oljefärg. Att bearbeta en anbringad färg så att den omärkligt tonar över i en annan kulör.

förfalskning. Ett konstverk kan inte vara förfalskat i sig. Förfalskningen utgörs av att någon påstår att ett konstverk har en annan ålder el ursprung än vad det egentligen har. Tex genom att förse det med en felaktig signatur. Främsta syftet med detta är att påverka konstverkets ekonomiska värde. Bla av Han van Meegeren och i senare tid av Wolfgang Beltracchi.

förkortning. Effekt som uppstår när man tex ser en liggande kropp från fotänden.

G

galleri (eg långsmalt rum). Ofta använt för att beteckna en privat institution som visar och säljer konst. Gallerist kallas den som äger och/eller driver ett galleri. Tex Galleri Magnus Karlsson i Stockholm. Det finns också sk konstnärsdrivna gallerier. En galleria är ett varuhus.

gallerirunda. En spontan eller organiserad rundtur bland olika gallerier. Leds ibland av en konstpedagog eller en konstnär.

garantiförsäljning. Utfästelse från ett galleri, konsthall, museum eller annan utställningsanordnare att konstnären får sälja verk för en viss summa pengar. Om denna nivå inte nås så betalar utställningsanordnaren.

gargoyle. Grotesk figur som under medeltiden placerades på byggnader i symboliskt och dekorativt syfte. Ofta som avslut på regnrännor.

geni. Person med extraordinär begåvning. Enl Romantiken ger det denna person ursäkt att stå ovanför samhällets normala konventioner.

genre. Sort, manér el ämnesinriktning.

genremåleri. Måleri med vardagliga motiv. Ofta 1600-tal. Av bla Jan Vermeer.

geoglyf. Påverkan av markytan som tex en ristning, bortforslad jord el ansamling av stenar osv. Ofta mkt stora format. Tex Nazcaplatån i Peru.

gerillaslöjd. Traditionella och icketraditionella inslag av hantverk som placeras i det offentliga rummet. Ofta samhällskritisk. Bla av Frida Arnqvist-Engström, Ulrika Roslund Svensson.

gesso. Oftast särskild vit färg som används för grundering av duk.

gestaltning. Att ge utformning åt ett motiv eller en abstrakt idé.

gille. Medeltida sammanslutning av en grupp borgare med oftast samma yrkesinriktning. Jmf skråväsen, Lukasgille.

gips. Kalciumsulfat. Vitt ämne som är lätt att använda för tex gjutning.

gipser. Kopior i gips av klassiska skulpturer.

gjutning. En teknik som innebär att fylla en hålighet med ett flytande material, tex obrunnen vattenblandad gips eller smält brons, i syfte att framställa en eller flera skulpturer. Det finns ett flertal gjutmetoder tex cire perdure.

glasmålning. Bilder, ofta som fönster, skapade av bitar av färgat glas. Ibl med målade detaljer. Ofta i äldre kyrkor.

Global art. Ett försök till term som omfattar all världens konst och som inte är exklusivt västerländsk.

glyptotek. Konstmuseum eller galleri med inriktning på skulptur.

gobeläng (efter vävarfamiljen Gobelin 14-1500-tal). Textil vävnad.

Goth (se Gotik).

Gotik. Dels stilriktning inom främst arkitektur men också andra områden. Namnet uppstår antagligen i Italien och syftar på att stilen uppstod i norra Europa. Uppåtsträvande avsmalnande former. Kallas ibl spetsbågestil pga av den byggnadsmetod som blev avgörande för arkitekturen inom riktningen. Från 1100-talet till 1400-talet. Dels en benämning på en typ av litteratur med inslag av skräck och ockultism som uppstår i mitten av 1800-talet. Denna gav senare upphov till goth-modet.

gouache. Plakatfärg. Täckande vattenfärg.

grafik. Dels en samlingsbeteckning för ett antal tryckmetoder och den konst som frambringas med dessa. Jmf originalgrafik. Dels en beteckning på den visuella utformningen av figurer och miljöer i dataspel.

grafisk. Dels något som syftar på tryckmetoder och utformning av trycksaker. Tex grafisk design. Dels kontrastrik, svartvit. Dels något som syftar på den visuella utformningen av dataspel.

grafiska blad. Så kallas de verk som åstadkoms inom konstinriktad grafik.

graffitti (Kan stavas olika, eg ristat klotter). Har sedan 1970-talet använts som beteckning på ofta illegalt utförda väggmålningar med fantasifullt utformad kalligrafi. Även rena bilder förekommer.

graphic novel (se serier).

gravyr. En djuptrycksmetod inom grafiken. Med en stickel skär man spår i en metallplatta oftast koppar eller stål.

grisaille (franska: Gråbild). Metod inom teckning och ibl måleri där man använder en mörk och en ljus färg på en tonad bakgrund. Av bla Leonardo.

grundfärger. De kulörer – gult, rött, blått – varifrån alla andra kulörer kan blandas fram.

grundering. Undermålning, oftast vit, av duk eller pannå.

grupputställning. Utställning där fler än två personer deltar och där dessa personer har valt att ställa ut tillsammans.

gräng. Struktur på papper eller målarduk.

Guerilla art (engelska: Gerillakonst). Besläktad med street art. Konst som satiriskt och ofta illegalt kommenterar stadens struktur och maktförhållanden. Olika tekniker och uttryck. Bla av Barry Thomas. Jmf street installation.

Guerilla gardening (engelska: Gerillaodling). Illegal odling på mark, framför allt i storstäder som en politisk handling för ett hållbarare samhälle. Introducerades av Liz Christy och hennes Green Guerilla Group 1973 i New York. Har historiska föregångare bla i ”The diggers” i 1600-talets England.

Gurlesque. Engelsk ordlek, en blandning mellan orden burlesque och girl. En feministisk betonad maximalistisk användning av det glamorösa och sensuella. Myntat av Arielle Greenberg. Bla av Anna-Maria Ekstrand.

gyllene snittet. Ett proportionsförhållande som allmänt uppfattas som harmoniskt. Det är det förhållande som erhålls när en sträcka delas i en längre del a och en kortare del b på så vis att hela sträckan a+b förhåller sig till a som a förhåller sig till b. Kvoten a/b blir då cirka 1,618 och kvoten b/a blir cirka 0,618.

H

hantverk. Dels en typ av verksamhet där enstaka exemplar el korta serier av bruksföremål produceras med traditionella metoder och handverktyg. Tex keramik. Jmf konsthantverk. Dels benämning på det tekniska kunnande som krävs tex inom konst.

happening (engelska: Händelse). Konstnärlig metod som påminner om improviserad teater. Fr 1950-talet och framåt av bla Claes Oldenburg och Yves Klein. Har ofta publikmedverkan. Idag används oftare begreppet performance.

hard-edge painting (engelska: Skarp kant). Abstrakt måleri med skarpt avgränsade färgytor utan måleriska effekter. Myntat av Jules Langsner 1958. Av bla Helen Lundeberg och Ellsworth Kelly.

HC, hors commerce (franska: Utanför försäljningen). Märkning av grafiskt blad som inte tillhör upplagan.

Hellenism. Kulturell stil i Medelhavsområdet efter Antiken. 323 f Kr – 14 e Kr. Blandning mellan grekisk och romersk stil.

heraldik. Läran om adelsvapen och andra vapenbilder.

heraldisk. Något som påminner om hur tex ett adelsvapen är gestaltat. Jmf emblematisk.

historicism. Ambition att förankra ett konstverk innehållsmässigt och/eller formmässigt i en äldre historisk epok.

hommage. Ett verk som utgör en hyllning till en annan konstnär. Ofta med en referens till dennes konst.

Homo ludens (latin: Den lekande människan). Ett centralt begrepp i teorin om att lek och spel format människan och kanske varit föregångare till konsten. Viktig idé för situationismen. Myntat av Johan Huizinga.

horror vaquii (latin: Skräck för tomrum). En teori om att sk primitiva konstnärer och art brut-konstnärer har en inneboende drift att fylla bildytan helt och hållet.

Hyperrealism (se Superrealism).

högtryck. Tryckteknik där den färg som ska föras över till papperet ligger på upphöjda partier. Tex träsnitt.

höstsalong (se vårsalong).

hötorgskonst. Schablonmässig och ofta massproducerad konst gjord i kommersiell spekulation. Såldes förr ibl på Hötorget i Stockholm. Starkt nedvärderande.

I

Iaspis. Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma utövare inom bildkonst, design, konsthantverk och arkitektur. Uppdraget är att utveckla kontakter mellan konstnärer i Sverige och aktörer på den internationella arenan.

icke föreställande. Konst som inte har ambitionen att representera el gestalta något. Jmf abstrakt och nonfigurativ.

idealisering. Gestaltning där motivet framställs som ett ideal. Ofta förljuget.

ideell faktura. Faktura vars slutsumma är noll men där kostnader som man bjuder på noterats. Används för att påvisa påtvingat ideellt arbete.

ideell rätt (se upphovsrätt).

I-Hua (se one-stroke-painting).

ikon. Dels bild i allmänhet. Dels en typ av målning framställd i religiöst syfte inom främst den ortodoxa kristna kyrkan. Av bla Andrej Rubljev. Dels symbol som används för elektroniska snabbkommandon på tex mobiltelefoner eller datorer.

ikonografi. Läran om konstverkens motiv.

ikonologi. Undersökning av ett konstverks allmänna betydelse.

ikonoklasm. Bildkrossande. Flera historiska ikonoklasmer har inträffat. Främst under 7-800-talet och under Reformationen på 1500-talet men också i samband med sociala revolutioner. En ikonoklast är någon som fördömer användandet av bilder, oftast i kyrkan. En ikonodul är någon som bejakar användandet av bilder.

illuminering, illumination (eg upplysning). Färglagd dekoration eller illustration av en handskrift.

illusionism. Framställningssätt inom främst måleri som syftar till att lura betraktaren att uppfatta tredimensionalitet. Jmf Trompe l’oeil.

illustration. Bild som kompletterar en text.

illustrativ. Används ofta nedsättande. Syftar på att någons konstverk är överpedagogiskt, alltför berättande eller står osjälvständigt till någon annan företeelse. Jmf litterär.

Imaginisterna, Imaginism. Konstnärsgrupp i Sydsverige. Verksam under 1950-1960-tal. Vidareutveckling av surrealismen med dekorativa inslag. Av bla C.O. Hultén, Max Walter Svanberg och Gudrun Åhlberg–Kriland.

immateriellt värde. Icke-fysisk tillgång. Jmf aura och poetisk laddning.

Impressionism. Konstnärlig riktning inom främst måleriet som inriktar sig på att återge ögonblickliga intryck. Uppstod i Frankrike omkr 1860. Döptes efter en målning, Impression, Soleil levant, av Claude Monet. Också av bla Pierre-Auguste Renoir, Carl Fredrik Hill och Berthe Morisot.

informellt måleri. Stil inom måleri som inte använder formella regler. Ofta organiska nonfigurativa former. Av bla Ulf Trotzig.

inspiration. Ingivelse el hänfört tillstånd som tänks ge upphov till konstnärligt skapande. Används ibl också för att beskriva påverkan från en annan konstnär.

installation. Skulptural gruppering. Ofta utgående från ett specifikt rum och dess kontext.

institution. En i samhället långsiktigt verkande verksamhet med ett visst erkännande. Som tex ett konstmuseum.

institutionell konstteori. Filosofisk förklaring av konst. Utgår ifrån att konst är en social konstruktion. Vad som är konst och konstnärlig kvalitet bestäms av konstvärldens elit, en föränderlig grupp av inflytelserika personer. Till vardags sägs den institutionella konstteorin innebära att konst är sådant som erkänts av konstinstitutionerna. Företräds av bla George Dickie, Arthur Danto och Lars Vilks.

IV, individuell visningsersättning. En statlig ersättning som ges till konstnärer som har verk i offentlig ägo. Motsvarar författarnas biblioteksersättning. Administreras av organisationen Bildupphovsrätt.

intarsia. Tvådimensionell bild som åstadkommits genom inläggning av tunna bitar av olika träslag (fanér), sten eller andra material.

intellektuell. En person som arbetar med att analysera och ha åsikter om samhället och tidens stora frågor. Sådana frågor kan vara av tex politisk, filosofisk, religiös eller kulturell natur. Traditionellt räknas konstnärer som intellektuella.

interpretation. Tolkning. Man skiljer på kulturuttryck som är interpretativa, tex en musiker som på sitt sätt spelar ett stycke av Mozart, och nyskapande, tex att komponera ett helt nytt musikstycke.

intervention. En konstnärlig interaktion med ett redan existerande konstverk, publik eller annan kontext.

Intimism. Riktning inom måleriet. Kännetecknas av vardagliga interiörer och intensiv kolorit. Av bla Pierre Bonnard och Eduard Vuillard.

ism. Konstnärlig riktning tex Impressionism.

isskulptur. Tillfällig skulptur av is. Ibl som bordsdekoration, ibl utomhus som tävling.

J

japanskt perspektiv (se omvänt perspektiv).

jordfärger. Brunaktiga färger (el kulörer) vars pigment framställts ur vissa jord- eller stenarter.

jordkonst (se land art).

Jugend (tyska: Ungdom. Eg en tidskrift som startade 1896). Stilriktning inom många olika kulturuttryck. Kallas i många länder för Art Nouveau eller Secessionen.  Kännetecknas av mjukt slingrande ornamentik, ytmässighet och ett inslag av symbolism. Populär ca 1890-1920. Finns i olika nationella variationer. I Sverige associeras den till nationalism (jmf nationalromantik). Av bla Margaret Macdonald, Alfons Mucha och Gustav Klimt.

jurerad utställning. Utställning till vilken vem som helst kan lämna in konstverk. En jury utser vilka av de inlämnade verken som får delta i utställningen. Jmf vårsalong.

K

kalkmålning (se muralmålning).

kalligrafi. Skönskrift. Handgjord text som utformas vackert och/eller uttrycksfullt. Kinesisk kalligrafi är världens mest utövade konstform. Kalligrafi är också vanlig i muslimska länder. Textbaserad grafitti kan sägas vara kalligrafi. Bla av Sha Menghai. Ibn Mucla Shirazi och Kerstin Anckers.

karikatyr. Porträtt som förvränger utseende eller egenskaper i syfte att förtydliga och ofta att förlöjliga.

kartong. Dels kraftigt papper, tunn papp. Dels en förlaga till en muralmålning mm.

kaseintempera. Färg med kasein, vatten, borax, olja och pigment.

katalog. Oftast en trycksak som innehåller förteckning över verk på en utställning, presentationer av de deltagande konstnärerna samt teoretiskt bakgrundsmaterial.

katalogblad. Verksförteckning. En enklare variant av en katalog. Utgörs ofta av ett enda papper i enkelt utförande. Innehåller namn på konstnär och verk, tekniska uppgifter och priser.

kavalett. En ställning med en platta upptill som går att rotera. Används tex vid modellering av skulpturer.

KB, Konstnärsbaren. Krog i Stockholm. Trad tillhåll för konstnärer. Tex Peter Dahl.

KC, Konstnärscentrum. En fristående organisation som syftar till att tillvarata yrkesverksamma konstnärers arbetsmarknadsintressen.

keramik. Dels ett verksamhetsområde inom främst konsthantverk som arbetar med keramiska material. Utövas av keramiker. Dels ett samlingsnamn för ett flertal olika material och tekniker som traditionellt utgår från plastisk lera. Tex lergods, stengods, porslin.

kinetisk konst. Rörlig skulptur. Ofta motoriserad. 1950-tal osv. Av bla Jean Tinguely, Lin Emery och Per Olov Ultvedt.

kitsch. Ord fr det tyska språkområdet som möjligen sitt ursprung i jiddisch. Har inte något helt enhetlig betydelse men används oftast för att beteckna ett konstverk som är pretentiöst men har låg kvalitet och banalt innehåll. Ofta med överdrivna effekter. Av detta följer det viktiga faktum att kitsch inte kan skapas medvetet. Kitsch är alltså alltid utan ironi. Men stil och egenskaper som associeras med kitsch används ändå ibl medvetet och ofta ironiskt. Jmf camp.

KKV, Konstnärernas Kollektivverkstad. Gemensamma ateljéer och verkstäder som drivs av konstnärer som gått samman i en förening. Har ofta statligt stöd och finns på många större orter.

Klassicism (se Nyklassicism).

klärobskyr. Eg claire obscure (franska: Ljus dunkel). Dels ljusdunkel i måleri och teckning. Dels verkan av samspel mellan belysning och skuggning i bildframställningar där konstnären betonar å ena sidan kontrasten mellan ljusa och mörka partier, å andra sidan den successiva övergång från mörkt till ljust som ger en illusorisk verkan av rundade tredimensionella former. Av bla Caravaggio.

KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. Ett samarbetsforum i gemensamma frågor för intresseorganisationer inom kulturområdet.

kol. Förkolnat trä, gärna pil. Används för att teckna.

kollektivverkstad (se KKV).

kollografi (se collografi).

kolorism. En egenskap eller kvalitet inom måleri där kulörerna och deras betydelse betonas. Bla av konstnärsgruppen Göteborgskoloristerna.

kolorit. Den skala av kulörer som tex en målning innehåller.

kommersiell. Inriktad på försäljning och ekonomisk vinst. Ofta nedsättande.

kommissionsförsäljning. Affärsuppgörelse som innebär att en konstnär lämnar verk för försäljning till ett galleri eller ett annat ställe och får betalt om och när verket säljs. Kommissionen är den avgift som försäljaren behåller.

komplementfärger. Term inom färglära där man tänker sig att varje kulör har en ”motsatt” kulör på andra sidan av den tänkta färgcirkeln. I grova drag är varje grundfärgs komplement blandningen av de två övriga grundfärgerna. Tex rött – grönt. Komplementfärgerna anses framhäva varandra.

komposition. Hur delarna i en bild arrangeras.

koncept. Dels allmänt idé. Dels illustrationer som presenterar en idé, ett projekt eller ett verk. Detta kallas ibl concept art och används i samband med datorspel och liknande.

konceptuell. Idébaserad.

Konceptkonst, Konceptualism. Riktning inom konsten som slår igenom under 1970-talet. Bygger på att idé och innehåll är helt bärande för konstverket och att formen är sekundär, kanske till och med oväsentlig. Har rötter hos Marcel Duchamp. Av bla Joseph Kosuth.

Konkret konst, Konkretism (ibl Art Concret). Konstnärlig riktning där verken har utvecklats ur sina egna, naturliga resurser och lagar och därmed är autonoma, det vill säga ej avhängiga av stilisering eller abstraktion. Konstverket blir sin egen konkreta verklighet och inte en abstraktion. Den konkreta konsten är befriad från alla föreställande och symboliska inslag. 1930-tal och några decennier framåt. Jmf neoplasticism och suprematism. Av bla Otto G Carlsund och Olle Bonniér.

konst (eg kunnande såsom i ordet ”byggnadskonst”).  Står dels för kulturella verksamheter såsom teater, litteratur, film och dans mm (motsvarar ungefär de sköna konsterna). Används dels ofta om objekt som traditionellt enkelt identifieras som bildkonst och som förknippas med en viss kvalitetsnivå (”ej barnteckningar”). Definieras i olika konkurrerande konstteorier. På högskolor för bildkonst och i akademiska sammanhang används beteckningen fri konst till skillnad från tillämpad konst el brukskonst (design, reklam, konsthantverk).

Konstakademien. Eg Kungliga akademien för de fria konsterna. En sammanslutning startad av Gustav III 1773. Dess målsättning är att i Sverige främja utvecklingen av målar- bildhuggar- och byggnadskonsten och andra till bildkonsten hörande konstarter. Drev länge Kungliga Konsthögskolan (Mejan). Delar bla ut stipendier.

Konstfrämjandet. Organisation startad 1947 av Bror Ejve med syftet att visa och sälja konst med hög kvalitet till en bred allmänhet. Hade länge egen utgivning av grafik. Driver gallerier och arbetar med konstpedagiska projekt.

konstförening, konstklubb. Sammanslutning för främjande av konst. Vanlig verksamhet är konstlotteri men ibland också utställningar, resor och föredrag. SAK, Sveriges Allmänna Konstförening, är en rikstäckande förening med stort lotteri och bokutgivning. Jmf SKR.

konsthall. Lokal för regelbundna konstutställningar. Till skillnad från ett galleri inte alltid med inriktning på försäljning. Ofta i kommunal regi. Tex Örebro konsthall el Liljevalchs konsthall.

konsthantverk. Dels beteckning på en viss typ av föremål. Dels beteckning på en verksamhet som ligger mellan konst och hantverk, slöjd, handarbete. Unika objekt med bas i traditionen men med personlig tolkning och utveckling.

konsthistoria. Allmän beteckning på konstens historia. Också skolämne och akademisk disciplin där man studerar konstens historia. Instiftades på 1700-talet av Johann Joachim Winckelmann. Jmf konstvetenskap.

konsthögskola. Utbildning på universitetsnivå i fri konst. 3 år på kandidatnivå och 2 år på magisternivå. I Sverige finns 5 konsthögskolor: Malmö Konsthögskola som är del av Lunds universitet, Valands Konsthögskola som är del av Göteborgs universitet, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan och Umeå Konsthögskola som är del av Umeå universitet. Dessa har tillsammans ca 70 årsplatser.

konstkritik (se recension).

konstlivet. All den verksamhet i ett samhälle som utgår ifrån konst, med viss betoning på publiken.

konstmarknaden. Handeln med konst. Tex via auktionsfirmor som Bukowskis och Sothebys.

konstmuseum. En institution för samling. Inte nödvändigtvis en byggnad. Konstsamlingar fanns tidigt tex i det gamla Egypten. Första för allmänheten öppna samlingen startade 1750 i Paris. Ett museums uppgift är traditionellt att samla, bevara och visa.

konstnär. En person som utövar konst. Tex bildkonstnär, regissör, dansare, musiker. Konstnär används ibl synonymt med bildkonstnär eller bild- och formkonstnär. Yrkeskonstnär eller professionell konstnär är någon som helt eller till stor del livnär sig på att utöva konst. Etablerad konstnär är någon som fått erkännande av samhället för sin konstnärliga gärning.

konstnärlig. Dels neutral benämning på något som sker inom konstens område. Dels berömmande uttryck för skicklighet och fantasifullhet inom fler områden än konst. Ibland använt för att beteckna subjektiv känslosamhet.

konstnärlig avsikt, konstnärlig intention. Dels inom viss konstteori en idé om att skapandet av ett konstverk måste vara en medveten handling. Dels den avsikt med ett verk som man vet el tror att konstnären har.

Konstnärsförbundet. En sammanslutning av svenska konstnärer som bildades 1886 i opposition mot Kungliga Konstakademien. Föregångare var Opponenterna som leddes av Ernst Josephsson. Förbundet drev konstskolor i ett par omgångar. Ledande var bla Nils Kreuger, Karl Nordström, Richard Bergh, J.A.G. Acke, Per Ekström, Gustaf Fjaestad och Eugène Jansson.

Konstnärsnämnden. Ett statligt organ som beslutar om statliga bidrag och stipendier till yrkesverksamma konstnärer, som håller sig underrättat om och bevakar konstnärers ekonomiska och sociala villkor och som också ger stöd till ökade internationella kontakter och verksamhet för konstnärer. Driver bla Iaspis.

konstpedagog. Person som sysslar med att presentera, förklara och tillgängliggöra konst.

Konstrådet (se Statens konstråd).

konstskola. Skola där man lär ut konstnärliga tekniker, metoder och idéer. I Sverige finns ca 15 konstskolor på förberedande nivå (mellan gymnasium och högskola) och 5 konsthögskolor. Ett stort antal folkhögskolor bedriver också konstskola el konstutbildning av varierande kvalitet. Jmf skola.

konstteori. Filosofiskt förslag till att förklara begreppet konst. Se institutionell konstteori, metafysisk konstteori, modern konstteori, traditionell konstteori och språklig konstteori.

konstverk. Det fysiska objekt eller annan företeelse som har utnämnts till konst. Jmf verk.

konstvetenskap. Akademisk disciplin som omfattar konsthistoria och estetik.

konstvärlden. Term inom den institutionella konstteorin. Enl George Dickie så utgörs konstvärlden av alla personer som känner till något om konst. Inom konstvärlden tänks det dock finnas en elit som har kontrollerande makt över konsten. Också namn på en tidskrift.

Konstruktivism. Riktning med rötterna i Ryssland 1917. Strävar efter samhällsnyttig konst med öppning mot design och arkitektur. Av bla Aleksandr Rodchenko, Olga Rozanova och Vladimir Tatlin.

Kontemporär konst, contemporary art (se Samtidskonst).

konterfej (se porträtt).

kontext. Sammanhang. Den fysiska, sociala, politiska och historiska omgivning som ett konstverk presenteras i.

kontrapost (italienska: Contraposto = motställning). Vanlig ställning då en människa poserar i helfigur. Man vilar på det ena benet och motsvarande axel är lite sänkt. Tex skulpturen David av Michelangelo.

kontur. Omringande linje.

kopia. Ett unikt verk gjort med ett konstverk av en annan upphovsman som förebild med avsikt att åstadkomma så stor likhet, utseendemässigt och tekniskt, som möjligt. På vissa museer får inte kopior utföras i fullt format eller rätt skala. Kopiering var tidigare den dominerande metoden att lära ut konst.

koppargrafik. Flera grafiska tekniker som utgår ifrån tryck med kopparplåt. Tex mezzotint och etsning.

kopparstick. Djuptrycksmetod inom grafiken. Linjerna skärs med en stickel i kopparplåt. Bla av Richard Årlin.

krackelering. Sprickbildningar i ytskiktet på målningar, glaserad keramik mm. Kan vara medvetet framställda.

kreativitet. Problemlösning där resultaten kan vara nyskapande, oväntade och originella.

kritiker (se recension).

KRO, Konstnärernas Riksorganisation. En intresseorganisation för svenska professionella konstnärer. Startades 1937. Ger ut tidskriften Konstnären. Samarbetar idag med KIF, Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare och har tillsammans med dem ca 3300 medlemmar.

kroki (se croquis).

Kubism. Konstnärlig riktning inom måleri och skulptur. Uppstår ca 1907. Arbetar med att gestalta tredimensionalitet på en yta utan att använda illusionism. Det finns flera underavdelningar, tex analytisk kubism och syntetisk kubism. Förknippas med den tidiga modernismen. Av bla Pablo Picasso, Siri Derkert och Georges Braque.

Kubofuturism. Konstnärlig riktning inom måleri och skulptur. Uppstår 1913 när Aristarkh Lentulov intrododucerar Kubism och Futurism i Ryssland. Följs av Konstruktivism. Bla av Alexander Archipenko, Ljubov Popova och Natalia Goncharova.

kultur. Dels mänskligt skapande och odling i vid mening. Dels benämning på en i tid och geografi avgränsad epok av mänsklig verksamhet. Tex antiken. Dels benämning på en uppförandekod inom ett avgränsat sammanhang. Tex företagskultur. Dels en vardaglig synonym till konstnärlig verksamhet (bildkonst, dans, musik, litteratur, film, teater osv).

kulturarbetare. Term myntad av Josef Stalin. Används ibl för både anställda inom kulturområdet och fria kulturutövare. Ur klassperspektiv bör termen endast användas för anställda inom kulturområdet utan ansvar för konstnärligt skapande, tex scenarbetare, bibliotekarier och museitekniker.

Kulturbryggan. Statlig fond under Konstnärsnämnden. Inriktad på att ge bidrag till nyskapande kulturprojekt.

kulturellt kapital. En immateriell klassbaserad tillgång som markerar innehavarens samhällsposition. Myntat av Pierre Bourdieu.

kulturnämnd. Politisk instans på kommunal nivå el landstingsnivå. Handhar frågor om tex bibliotek och konstnärlig verksamhet. Ibland tillsammans med demokratifrågor eller sport och fritidsfrågor.

kulturpolitik. De beslut, idéer och diskussioner på politisk nivå inom staten, landstingen eller kommunerna som tar upp kulturfrågor (oftast i meningen konstnärlig verksamhet). På statlig nivå tex i riksdagens kulturutskott. Inom landsting och kommuner i kulturnämnder, ofta tillsammans med skol- el fritidsfrågor. Behandlas ofta principiellt i kulturpolitiska program. Lagstiftningen på området är sparsam och berör i stort sett endast fornminnen och bibliotek.

kulturpoäng. Ibl kredd el cred (engelska: Credibility). Skämtsamt sätt att ange den status som en aktivitet eller en person har i kulturkretsar. Jmf kulturellt kapital.

Kulturrådet (se Statens kulturråd).

kulturskapare. Term använd av bla statliga myndigheter. Motsvarar kulturutövare.

kulturuttryck. Olika kulturella områden så som litteratur, film, dockteater, dans, bildkonst osv.

kulturutövare. En person som yrkesmässigt utövar ett eller flera kulturuttryck oftast som egen företagare. Jmf kulturskapare.

kulör (jmf färg och nyans). Färgers grundläggande visuella egenskap. Tex gul, röd och blå.

kurator, curator. Ansvarig för utställning. Ungefär synonymt med konstkommissarie, konstnärlig ledare, utställningsansvarig.

kvalitet (eg egenskap). Betecknar oftast högt uppskattade egenskaper. Konstens kvalitet är omdiskuterad och hänger samman med vilken konstteori man utgår ifrån.

Kvinnlig konst. En teori om att det finns särskilda drag i konst som görs av kvinnor. Det motsvarande begreppet ”manlig konst” är inte etablerat.

L

Land art. Ibl earth art el jordkonst. Konst gjord direkt i naturen. Ofta med naturens egna material. 1960-talet och framåt. Av bla Robert Smithson, Nancy Holt och Andy Goldsworthy.

landskap, landskapsmåleri. Motiv och genre inom måleriet.

l’art pour l’art (franska: Konst för konstens egen skull). Slagord för konstens egenvärde. Känt genom Théophile Gautier.

lavering. Att med vatten tunna ut färg tex tusch som ofta anbringats som en teckning. Ett sådant alster kallas lavyr.

legal vägg. En vägg el annan större yta som upplåts legalt för grafitti.

Lettrism. Riktning inom konst och litteratur. Fr slutet av 1940-talet. Påverkad av Surrealism och Dada. Ett flöde av tecken och bokstäver. Innefattar metoder som tex hypergrafik. Bla av Isidore Isou.

ligne claire (franska: Klar linje). Stil framför allt inom serieteckning. Bla av tecknaren av Tintin – Hergé.

linoleumsnitt. Högtrycksmetod där linoleum är tryckplatta.

litografi. Grafisk tryckmetod. Plantryck. Motivet tecknas eller målas med speciell tusch eller fetkrita på litografisk sten (kalksten) eller tryckplåt. När tryckplattan fuktas med vatten fastnar sedan tryckfärgen endast på de feta partierna. Offset-tryck är i princip samma teknik.

litterär. I bildkonstsammanhang en beteckning på konst som berättar en bestämd historia. Används ofta nedsättande. Jmf berättande.

Live painting. Att genomföra en målning under kort tid inför publik.

ljudinstallation. Konstverk som använder ljud som medium i en specifik miljö.

ljudkonst. Konstverk som använder ljud och som kan presenteras i olika sammanhang. Av bla Janet Cardiff.

logotyp. Ibl logga. Urspr  i tryckerier en sammangjutning av ett ofta använt ord. Idag används det främst om företagssymboler.

lokalfärg. Ett objekts kulör under så neutrala förhållanden som möjligt. Också egenfärg.

luftperspektiv. En metod inom måleriet, främst landskap, för att åstadkomma djupverkan. Bygger på att kulörerna utomhus tycks blåaktiga på avstånd. Av bla Leonardo. Jmf färgperspektiv.

Lukasgille. Tidigare vanligt namn på skråliknande sammanslutningar för konstnärer i Europa. Enligt traditionen var evangelisten Lukas målare och utförde bla ett porträtt av Maria. Lukasgillen är kända från 1200-talet och framåt.

Luminism. Riktning inom amerikanskt landskapsmåleri. 1850-1870-tal. Ofta mindre målningar men med en monumental känsla. Bla av FH Lane och MJ Heade.

M

mackling (romani). Nedsättande benämning på tavla el målning.

Magisk realism (se pittura metafisica). Även inom litteratur.

mandala (sanskrit: Cirkel). En figur inom hinduism eller buddism som symboliserar de kosmiska och himmelska regionerna. En sorts meditationsfigur konstruerad av cirklar och inskrivna geometriska former.

manga (japanska: Fria bilder). Begrepp myntat av Hokusai på 1700-talet. Dagens manga utgörs i stort sett av tecknade serier som kännetecknas av storögda varelser med oproportionerliga kroppar. Av bla Osamu Tezuka och Yumiko Oshima. Tecknad film med manga-drag kallas anime. Av bla Hayao Miyazaki.

manér. Ett sätt, en vana. Ibl nästan tvångsmässig. En personlig stil som blivit klichéartad. Ofta nedsättande.

Manierism. Konstnärlig riktning, främst inom måleriet, som uppstod omkring 1520 och var en reaktion mot i synnerhet högrenässansens harmoni, symmetri och balans. Kännetecknas av överdrivna former och dramatisk rörelse. Av bla El Greco och Jacopo da Pontormo.

manifest. En text som utgör ett principiellt politiskt, estetiskt eller filosofiskt ställningstagande och som uppmuntrar till efterföljd. Tex Det surrealistiska manifestet av André Breton 1921.

Map art, mapping. Konstnärlig riktning som använder sig av kartor och/eller kartografiska idéer. Fr 1980-talet. Ofta som collage. Bla av Paula Scher. Jmf radical mapping.

maquette (franska: Utkast). Enkel tredimensionell modell i liten skala.

marinmålning. Målning med motiv från hav och sjöfart.

marmorering. Dels flytande mönster på papper. Trad använt som försättsblad i böcker. Dels ett slags dekorativt måleri där man med olika metoder efterliknar olika sorters trä och stenarter.

medaljong. Dels hängsmycke. Dels myntliknande föremål. Dels relief, ofta rund.

medium. Dels bindemedel. Dels en teknik för att framföra ett budskap.

Mejan. Smeknamn på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

mem. Begrepp uppfunnet av Richard Dawkins: ”En ur kulturarvet utbruten enhet, hypotetiskt sett analog med en specifik gen, och lydande under samma naturliga urval beroende av sina fördelar inom den egna idéfenotypen för sin överlevnad och utbredning i kulturmiljön”. Tex melodier, slagord, trosföreställningar, klädmoden, sätt att tillverka krukor och teknologin bakom byggandet av valv.

memento mori (latin: Kom ihåg din dödlighet). Ett motiv inom främst stilleben och allegoriskt måleri som syftar till att belysa den fysiska världens förgänglighet.

metafor. Ett slags liknelse. Ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga. Likheten och förståelsen är beroende av kontexten och betraktarens förutsättningar.

metafysisk konstteori. Samlingsbegrepp för flera essentiella teorier. Antagligen den mest spridda och äldsta konstteorin även om den är minst beskriven. Används bla i Kina. Utgår ifrån att Gud ger människan inspiration till att göra konst och att konstens främsta syfte är att få kontakt med Gud.

metakonst. Konst som handlar om konst.

metod. Ett sätt att använda en teknik på. Tex att använda metoden grisaille inom tekniken teckning.

mezzotint (italienska: Halvton). Djuptrycksmetod inom koppargrafik. Plåten bearbetas med en rocker så att den blir jämnt uppruggad. Med ett polerstål poleras sedan de ytor som ska bli ljusa i trycket.

mimesis. Term som betecknar likhet med naturen. Ett ideal i äldre konstteori. Bla beskrivet av filosofen Erich Auerbach.

miniatyrmåleri. Mycket små målningar, ofta porträtt, ofta på elfenbensplattor. Ibl använda som smycken. Populärt under 15-1700-talet. Också term inom bokkonsten. Av bla Rosalba Carriera och Gustaf Torshell.

Minimalism. Konstnärlig riktning främst inom bildkonst och musik. Strävar efter att med så få element som möjligt uppnå största effekt. Tonvikten ligger ofta på material och proportioner. Måleri ofta med rena ytor och hard edge. Slog igenom i USA på 1960-talet. Delvis inspirerad av zenbuddism och japansk kultur. Arkitekten Ludwig Mies van der Rohe myntade begreppet ”less is more”. Bla av Donald Judd och Agnes Martin.

mixed media. Konstverk med blandning av tekniker.

mobil. Rörlig skulptur utan motor. Ofta i form av balanserade hängande delar. Av bla Alexander Calder.

modell. Dels en person som används som förlaga för en bild som tex ett porträtt, en krigsscen eller en naken akt. Dels en tredimensionell konstruktion i förminskad skala över tex en byggnad, ett flygplan eller ett landskap. Dels en idémässig förlaga.

modellering. Metod där man bygger upp en skulptur av tex små lerklumpar. Till skillnad från när man hugger bort bitar från tex sten eller trä.

modellstudie. Teckning, målning eller skulptur oftast föreställande en naken människa med tonvikt på anatomisk korrekthet.

modellteckning. Teckning oftast föreställande en naken människa med tonvikt på anatomisk korrekthet. Ofta gjord med modellen stående i samma ställning under en längre tid.

modern konst. Dels slarvig beteckning på icke föreställande eller abstrakt konst. Dels konst inom Modernismen.

modern konstteori (jmf traditionell konstteori). Utveckling av Platons idéer om konst. Utgår ifrån att konst är en särskild sorts medvetet skapade objekt som alltid är vackra, bra och uppfostrande. Dessa tankar formulerades till slut av Immanuel Kant på 1700-talet.

Modernism. Övergripande begrepp för kulturella riktningar från slutet av 1800-talet fram till ca 1975. Kännetecknas av vilja till uppror, förändring, avståndstagande från äldre traditioner, rationalitet och funktionalitet. Betonar form snarare än innehåll. Olika riktningar som tex kubism och konstruktivism ingår i modernismen. Bla av Pablo Picasso, Isaac Grünewald och Georgia O’Keeffe.

monografi. Presentation i bokform av en enskild konstnärs verk. Jmf biografi.

monokrom. Enfärgad.

monotypi. Grafisk metod. Plantryck där man lägger färg på en obearbetad tryckplatta och gör ett enda unikt tryck.

mosaik. Metod där man använder små bitar av tex glas eller färgfläckar för att bygga upp en bild.

motiv. Något som avbildas. Kategori av främst visuellt intryck men ibl också ur fantasin, som används för konstnärlig gestaltning. Som tex landskap, porträtt och stilleben.

motivlackering. Bilder utförda tex med billack på motorcyklar el bilar. Ofta med airbrush.

mozarabisk. Kulturblandning med inslag av kristna och muslimska traditioner. Spanien fr ca 700 -1500.

MU-avtalet. Medverkans- och utställningsersättning. Statligt ramavtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning from 2009. Avtalet reglerar dels hur förhandling ska gå till och hur avtal ska slutas mellan en utställande konstnär och en arrangör i samband med en utställning, dels ersättning till den utställande konstnären.

multimedia. Konstverk som blandar traditionella bildkonsttekniker med tex ljud eller interaktiva funktioner.

Muralisterna. Konstnärlig rörelse i Mexiko med start på 1920-talet. Muralmålningar med ofta politiskt innehåll målade med statligt stöd. Bla av ”De tre stora”: Diego Rivera, José Clemente Orozco och David Alfaro Siqueiros.

muralmålning. Samlingsnamn för olika tekniker och metoder för måleri i stor skala direkt på väggar, främst murytor.

musa. Gudomligt väsen el person som ger inspiration. Ursprungligen fr grekisk mytologi.

museum (se konstmuseum).

musée fatigue (franska: Museitrötthet). Trötthet som inträder efter att ha tittat på alltför många objekt på ett museum så att man har slutat se.

målerisk. Oftast ett berömmande uttryck om en målning som utnyttjar måleriets egenheter och där måleriets hantverk är synligt. Ibl sagt om något som är uttömmande och väl beskrivet.

målning, måleri. Oftast tvådimensionellt verk gjort med färg på duk el pannå. Ibland hävdas att tredimensionella färgarrangemang och fotografi också är måleri. Av bla Jan van Eyck, Gerhard Richter och Jessica Stockholder.

mönster. Dels en förlaga tex inom klädsömnad. Dels en i huvudsak tvådimensionell struktur på en yta av vilket slag som helst. Dels en medvetet skapad och upprepad bild (jmf rapport) avsedd att täcka en större yta. Bla av William Morris, Carl-Johan De Geer och Birgitta Hahn.

N

naiv konst. Jmf Art brut. Konst utförd av oskolade omedvetna konstnärer, naiver. Ofta med vissa barnsliga drag. Av bla Nils Rundgren (Björnjägarn), Grandma Moses och Lim-Johan Olsson.

Naivism. Konstnärlig riktning. Första omgången på 1920-talet. Utförs av konstnärer med ett medvetet barnsligt anslag. Av bla Jean Dubuffet, Hilding Linnqvist och Harriet Hultkrantz.

narrativ (se berättande).

Nationalromantik. Kulturell riktning under 1800-talet och början av 1900-talet. Hyllar den egna staten, traditionen och naturen. Sammanföll delvis med den internationella strömningen Jugend. Av bla prins Eugen och Anders Zorn.

naturalism. Kulturell riktning som lägger stor vikt vid det vetenskapligt korrekta, ljus, anatomi osv. Jmf realism.

nature morte (se stilleben).

Neo-Dada, neodadaism. Konstnärlig riktning från 1960-talet. Tar upp dadaismens ideal. Ofta burlesk och satirisk. I Sverige tex i tidskriften Puss. Av bla Robert Rauschenberg, Lena Svedberg och Lars Hillersberg.

Neoexpressionism. Konstnärlig riktning inom främst måleri under 1980-talet. Tar upp expressionismens idéer men ofta vildare och större. Bla av Sandro Chia, Anselm Kiefer och Julian Schnabel. Jmf Bad art, Transavantgardism.

Neoimpressionism. Konstnärlig riktning som bygger vidare på impressionismens idéer. 1890-tal. Ofta med ett slags vetenskaplig infallsvinkel. Tex pointillism. Av bla Georges Seurat.

Neoplasticism. Konstriktning från ca 1917. Förespråkade att konsten skulle vara abstrakt och skulle endast använda sig av elementära former, kuber, vertikaler och horisontaler. Endast räta hörn i horisontella eller vertikala lägen var tillåtna. Kulörerna skulle vara grundfärgerna samt vitt, svart och grått. Utvecklades av den holländska konstnärsgruppen De Stijl. Bla av Piet Mondrian. Jmf suprematism.

New patrons. En modell för att ge konsten andra uppdragsgivare än de som har makt och pengar. Introducerades i Frankrike 1992. Bla av Anna van der Vliet.

nonfigurativ (se icke föreställande).

non-site (engelska: Icke-plats). Begrepp skapat av Robert Smithson. Motsatsen till en site (en sevärdhet). Ett slags metafor som innebär att en plats kan representera en helt annan – en icke-plats.

Nouveau realisme (franska: Ny realism). Konstnärlig riktning. Myntades av Pierre Restany i ett manifest 1960. Tar avstånd fr tidens abstrakta måleri. Använder upphittade föremål. Ofta som assemblage. Jmf objet trouve. Av bla Jean Tinguely, Niki De Saint Phalle och Arman.

nyanser. Närliggande varianter av en kulör. Tex turkosblått och ceriserött.

Nya uppdragsgivare. (se New patrons).

Nygotik. En eklektisk stil inom främst arkitektur och design. Slår igenom under början av 1800-talet. Inspirerad av Gotiken. Tex Houses of Parliament i London. En av flera ”ny-stilar”. Andra är tex nyklassicism, nyrokoko och nyrenässans

Nyklassicism. Kulturell riktning 1750-1820. Utgår ifrån ideal hämtade från antiken. Klassicism kommer igen i flera omgångar under historien. Tex Tjugotalsklassicismen som är en nordisk variant på Art deco. Också under postmodernismen finns klassicistiska inslag.

Ny saklighet (tyska: Neue Sachlichkeit). Namn på riktning inom måleri och grafik myntat av Gustave Friedrich Hartlaub 1923. Uppstod i Tyskland med inspiration från fotografi. Delvis parallell med dada. Kännetecknas av en övertydlig realism med ibl bisarra inslag. Bla av fotograferna Albert Renger-Patzsch och August Sander och av målarna Otte Sköld, Pyke Koch och Christian Schad.

O

objet d’art (franska: Konstobjekt). Prydnadsföremål av lägre status.

objet trouvé (franska: Funnet objekt). I stort sett obearbetat objekt, oftast slitet, trasigt eller från naturen, som presenteras som ett konstverk. Jmf ready made.

œvre (franska: Verk). En konstnärs samlade verk.

ojurerad. Frånvaro av jury. Se jurerad utställning.

okonst. Möjligen myntat av Hjalmar Gullberg 1958. Kan användas för att beskriva objekt och företeelser som har samma funktion som konst men som ändå inte accepteras som konst. Peter Ekström har drivit ett projekt som kallades Okonstmuseet vilket innehöll en samling okonst. Tex tändstickstavlor, souvenirer, björktavlor, prydnadsföremål och hötorgskonst. Jmf entartete kunst.

oljefärg. Kallas ibl bara olja. Färg där framför allt linolja används som bindemedel.

oljetryck. Fernissad litografisk reproduktion.

omvänt perspektiv. Kallas ibl japanskt perspektiv. Är en motsats till centralperspektivet där alla linjer tänks förena sig i en punkt inne i bilden. Det omvända perspektivet samlar linjerna i en punkt framför bilden där betraktaren befinner sig. Det omvända perspektivet kan uppfattas som förvrängt men kan också sägas inkludera betraktaren.

one stroke painting (engelska: Ett-drags-målning). Dels målning som gjorts med ett enda penseldrag, I-Hua. Ofta en cirkel. Sedan medeltiden inom zenbuddistisk konst. Bla av Kaz Tanahashi, Rune Hagberg och Sekiren. Dels en metod inom måleri där man har flera olika kulörer i samma penseldrag.

Opkonst. Abstrakt riktning under 1960-talet som använder sig av optiska effekter och illusioner. Ofta svartvitt. Av bla Bridget Riley och Victor Vasarely.

opus. Verk.

Orfism. Kortvarig konstnärlig riktning med start 1912. En vidareutveckling av Kubismen med betoning på färg och abstraktion. Simultanism och Synkronism är i stort sett namn på samma riktning. Av bla Frantisek Kupka och Sonia Delaunay.

organisk. Växtliknande. Ibl oplanerad, fritt växande.

original. Dels en förlaga för något. Tex en teckning som ska tryckas i en tidning. Dels något unikt.

originalgrafik. Mångfaldigad tvådimensionell bild i olika tekniker. Traditionellt olika tekniker inom koppargrafik eller litografi. Inget enskilt original eller förlaga finns, hela upplagan av tryck räknas som original. Ofta numrerad och begränsad.

originell. Dels något som är unikt. Dels något som är anslående på ett avvikande sätt.

ornament, ornamentik. Mönster, dekorationer som ofta har ett lågt betydelsebärande inslag.

outsiderkonst (se Art brut).

P

palett. En platta att hålla i handen för att lägga upp och blanda färg på.

Paletten. Sveriges äldsta konsttidskrift som startades 1940 av Göteborgs konstförening.

palettkniv. Spatel eller kniv för att anbringa färg.

palimpsest. Ett äldre dokument som återanvänts genom att tidigare skrift och bild avlägsnats – men lämnat spår – och ny anbringats.

pannå. Platta av trä, kartong eller metall för att måla på.

papier maché. Skulpturteknik som använder pappersmassa eller uppblött papper och lim. Ofta förstärkt med gips. Ibl på en stomme av tex ståltrådsnät.

papper. Samlingsnamn för en mängd olika material oftast i form av tunna ark. Främst tillverkade av textillump el cellulosa. Ofta vitt eller olika bruna toner.

parafras. En bearbetning av ett konstverk av en annan upphovsman. Syftet är ett fristående verk som dock har en tydlig koppling till förlagan. Förändringen i förhållande till förlagan kan vara formmässig eller innehållsmässig.

parallellperspektiv. En metod att gestalta tredimensionalitet utan att använda illusionism. Använder sig inte av avsmalnande former el linjer som löper samman. Tex i äldre egyptisk konst.

Parnassen (eg det grekiska berget Parnassos). Enligt grekisk mytologi musernas hem vilket därmed också är konstnärers och vetenskapsmän andliga hem. Montparnasse i Paris är uppkallat efter Parnassos.

parodi. En drift med ett konstverk, en stil eller en konstnär. Syftet är humoristiskt eller satiriskt.

passepartout. En kant av kartong som skyddar och/eller dekorerar ett tvådimensionellt verk. Främst teckningar, grafik och akvareller. Oftast vit.

pastell. Dels en typ av färgkritor. De två vanligaste varianterna är torrpastell och oljepastell. Av bla Rosalba Carriera. Dels en skala nyanser som är ljusa och samstämda som tex rosa, ljusblått och turkosgrönt. Populärt under tex rokokon.

pastisch. En humoristisk bearbetning av ett konstverk av en annan upphovsman eller en konstnärlig stil. Syftet är ett fristående verk med humoristisk eller satirisk ton som dock har en tydlig koppling till förlagan.

pastoral. Idylliserat lantligt landskap.

pastos. Tjockt pålagd färg med tydliga spår av palettkniv eller pensel.

Patafysik. Definieras bla som ”läran om undantagen och de inbillade lösningarna”. Myntades av Alfred Jarry.

patina. Dels de spår av naturligt åldrande och användning som finns på ett objekts yta. Dels en artificiell ytbehandling av tex en bronsskulptur.

pensel. Vanligt verktyg inom måleri. Finns i många olika storlekar och former. Trad används ofta runda penslar med tex mårdhår till akvarell och platta penslar med svinborst till oljemåleri.

performance (engelska: Uppträdande). Ibl Live art. Konstverk i form av en föreställning med konstnären och/eller andra levande personer. Publiken kan medverka men det är inte nödvändigt. Besläktat med teater. Jmf happening. Av bla Marina Abramovic.

perspektiv. Dels allmänt för distanserat synsätt. Dels för ett sätt att bygga upp en bild så att ett intryck av djup eller annan ordning uppstår. Tex centralperspektiv.

PET, post exhibitional trauma. Utställningsbaksmälla. Ett fenomen som går ut på att bildkonstnärer har svårt att arbeta i sin ateljé strax efter och ibl under en utställningsperiod.

Photoshop. Ett omfattande datorprogram för redigering av bilder. ”Photoshoppad” syftar på att ett fotografi blivit manipulerat.

piercing (engelska: Genomträngning). Håltagning på kroppen där ett smycke fästs.

pietà. Ett konstnärligt motiv. Maria håller den döde Jesus i sitt knä.

pietra dura (italienska: Hård sten). Tvådimensionell bild som åstadkommits genom inläggning av tunna bitar av olika sorters sten, främst halvädelstenar. Av bla Giovanni Montelatici. Jmf intarsia.

pigment. Färgämne, ofta i pulverform. Naturligt eller syntetiskt. Tex ockra.

piktogram. Ofta en symbol. En figur som bygger på en förenklad avbildning. Tex egyptiska hieroglyfer.

pinakotek. Konstmuseum eller galleri med inriktning på måleri.

Pittura metafisica (italienska: Metafysisk bild). Riktning inom måleriet med drömlika scener. 1910-talet. Föregångare till Surrealism. Av bla Giorgio de Chirico.

plagiat. Ett verk som är så tydligt inspirerat av ett annat konstverk eller en annan konstnärs stil så att det kan sägas vara mycket osjälvständigt.

plangeometrisk. Riktning inom måleri med geometriska element i ytplanet.

plansch (se poster).

plantryck. Teknik inom grafik. Tex litografi el monotypi.

plast. Samlingsnamn för olika syntetiska material uppbyggda av polymerer. Används i konsten  för tex skulptur.

plastik. Tredimensionell gestaltning. Tex bildhuggeri el skulptur.

plastisk. Något som verkar genom formmässiga intryck.

platsspecifik (site specific). Konstverk som görs på en specifik plats med relation till just den platsen.

plein air. Konstverk utfört utomhus. Ofta landskapsmåleri.

podium. Upphöjning. Ofta lådformad konstruktion på vilken man i en utställning placerar en skulptur.

poetisk laddning. Term för en konstnärlig egenskap som beskrivs på många olika sätt. Syftar på den immateriella egenskap som kan göra ett konstverk intressant el angeläget. Jmf aura och immateriellt värde.

pointillisim. Metod inom måleriet där man anbringar färgen i små prickar. Ibl används enbart grundfärgerna. Blandningen av prickar ger olika nyanser. Ofta förknippat med neoimpressionismen. Bla av Georges Seurat.

polykrom. Flerfärgad.

Popkonst. Riktning som tar upp massmedia och populärkultur. 1950-1960-tal. Av bla Andy Warhol, Roy Lichtenstein, Evelyne Axell och Richard Hamilton.

pop-up-utställning. En utställning som visas tillfälligt på en oväntad plats.

porträtt. Bild av en människa som betonar likhet. Kallas i äldre sammanhang ibl konterfej.

poster. Massproducerad bild i stort format. En ”affisch utan ärende”. Äldre benämning plansch.

post exhibitional trauma (se PET).

Postfuturism. Dels term myntad av Vivian Sobchack med syftning på äldre science fiction. Senare också en retrostil. Dels en filosofisk idé företrädd av Postfuturistiska sällskapet med bla Borghild Håkansson och Staffan Backlund vilka bla intresserar sig för art brut.

Postimpressionism. Konstnärlig riktning som omfattar ett antal konstnärer efter impressionismen. Bygger vidare på impressionismens idéer men ofta på ett mer formaliserat och ibl stelt sätt. Slutet av 1800-talet. Termen myntades av Roger Fry 1910. Av bla Laura Muntz Lyall och Paul Gauguin.

Postmodernism. Riktning inom flera kulturområden. Från ca 1975–1993. Kännetecknas av en uppgörelse med modernismen, en – ofta ironisk – återkoppling till traditionen, stil- och materialblandningar och konfrontationer mellan högt och lågt. Bla av Ernst Billgren och Memphisgruppen.

Precisionism. Konstnärlig riktning inom amerikanskt måleri. Med inslag av både realism och kubism. 1920 – 1930-tal. Bla av Charles Demuth, Elsie Driggs och Charles Sheeler.

precolumbiansk. Amerikansk kultur innan Columbus färd till Amerika 1492.

Prerafaeliterna. Eg The Pre-Raphaelite Brotherhood. En engelsk konstnärsgrupp som Dante Gabriel Rossetti, John Everett Millais och Holman Hunt startade 1848. De idealiserade konsten före Rafael; ungrenässansen och den medeltida konsten. Deras vurm för medeltiden kombinerades med ett radikalt samhällsintresse.

primitiv. Rå, outvecklad. Används oftast nedsättande och avskiljande för att beskriva tex utomeuropeisk konst. Men ibl som en romantiserad kvalitet.

Primitivism. Dels allmänt en strävan tillbaka till ett tänkt naturtillstånd. Dels en strömning inom västerländsk konst där man låter sig inspireras av utomeuropeisk eller förhistorisk konst. Betydelsefullt inslag i den tidiga modernismen. Tex av Paul Gauguin och Pablo Picasso.

print. Utskrift av bild från en dator.

pro bono (latin: För det allmänna bästa). Ideellt arbete i välgörenhetssyfte.

process. Dels den arbetsgång som löper från den första vaga idén till ett färdigt konstverk. Dels allmänt att ett råmaterial utsätts för olika moment för att förändras. Dels Processkonst, en riktning där en fortsatt utveckling av verket är en viktig del. Av bla Richard Serra.

Processkonst (se process).

projekt. Ett arbete med tydlig början och slut. En stor del av offentlig kulturfinansiering riktar sig till projekt. Att söka projektbidrag kan ibland ta mycket tid.

projekttrötthet. Eftersom en stor del av kulturlivet idag utgörs av projekt som har sin speciella struktur, finansiering och rapportering kan här en viss trötthet uppstå.

proportion. Förhållande mellan olika delar inom en helhet.

proveniens. Ett konstverks historia. Uppgifter om ett objekts tillverkare, ursprung, hemvist och tidigare (ofta berömda) ägare.

provision. Den del av försäljningspriset (utpriset) som galleristen behåller vid försäljning av konst i ett galleri.

psaligrafi. Silhuettklipp av enfärgat papper. Vanligt i Kina. Bla av HC Andersen och Karen Bit Vejle.

psykedelisk. Sinnesutvidgande. Term relaterad till effekterna av droger som tex LSD. Inom konsten en riktning från 1960-talet som kännetecknas av färger, ljus och organiska slingrande former. Av bla Rick Griffin, Peter Max och Amanda Sage.

Public art (engelska: Offentlig konst). Dels beställd konst på offentliga platser. Dels konst som, ofta utan tillstånd, kommenterar det offentliga rummet, framför allt i staden. Jmf Guerilla art, Street art, Street installation.

punctum. Begrepp introducerat av Roland Barthes. Ursprungligen inom fotografi. Ett bildelement, ofta svårdefinierat, som ”tar tag” i betraktaren. En punkt som betraktaren hänger upp sin upplevelse på.

Purism. Konstnärlig riktning som introducerades av Amédée Ozenfant och Le Corbusier 1918. Bygger vidare på och renodlar kubismen. Bla av Torsten Jovinge.

Q

R

radering. Dels etsning. Dels att ta bort något, tex med ett radergummi ta bort delar av en blyertsteckning.

Radical mapping. Kartläggning utifrån en tydlig idé som tex inkomstfördelning, framkomlighet för rullstolar, nattlig säkerhet för kvinnor. Ibl radical cartography. Bla av Bill Rankin. Jmf map art, mapping.

raku (japanska). Keramisk teknik möjligen ursprungligen fr Korea. Kännetecknas av att man efter bränningen av lerobjekten reducerar syretillförseln med tex våt halm. Traditionellt används tekniken för att skapa enkla opretentiösa objekt, ofta teskålar. Av bla Raku Kichizaemon 15.

rapport. En sektion som upprepas för att utföra ett regelbundet mönster.

raster. Dels något som finfördelar och sorterar en upplevelse. Ung som en sil. Dels ett regelbundet enkelt mönster. Tex prickar. Dels en teknik att överföra en bild med glidande gråskala till ett svartvitt tryck.

Rayonism. Konstnärlig riktning i Ryssland 1911-1914. Påminner om Futurism men med ett mer andligt inslag. Bla av Michail Larionov och Natalia Gontjarova.

ready made. Objekt tillverkat i en annan kontext än den konstnärliga men sedan presenterat som ett konstverk. Introducerades av Marcel Duchamp ca 1910.

Realism. Riktning som strävar efter att avbilda verkligheten på ett naturtroget och avslöjande sätt. Främst inom litteratur och bildkonst. Dels som epok ungefär 1840-1875. Av bla Gustave Courbet. Dels allmänt som beskrivning av en konstnärlig egenskap.

recension. En text som beskriver och värderar ett konstverk eller en utställning. Skribenten kallas recensent eller kritiker.En kortfattad recension kallas ibl anmälan.

Relationell estetik. Riktning inom samtidskonsten. Myntades av Nicolas Bourriaud 1996. Konst som utgörs av mänskliga relationer och social interaktion. Av bla Rirkrit Tiravanija, Elin Wikström och Anna Brag. Jmf Social konst.

relief. Skulpturmetod. Bild el mönster som en upphöjning från en slät yta. Lågrelief, basrelief el slätrelief innebär att upphöjningarna är blygsamma. I en högrelief kan delar av reliefen helt frigjorts från ytan.

relikvarium. Behållare för en relik, ett heligt föremål.

rendering. Dels inom datorgrafik en beräkning som ett program gör för att skapa en bild eller animering utifrån en 3D-modell mm. Dels inom design en teckning avsedd att gestalta ett tänkt objekt och dess materiella egenskaper. Ofta gjord med markerpennor och pulveriserad torrpastell.

Renässansen (franska: Renaissance = pånyttfödelse). Kulturell period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv återupptäcktes. Startade i Italien med Giotto mfl. Framför allt från tidigt 1400-tal till omkr 1600. Kännetecknas av intresse för det mänskliga. Omfattande påverkan på alla kulturella områden, kanske särskilt vetenskapen. Bla av Leonardo, Michelangelo och Sofonisba Anguissola.

reperfomance. Återuppförande av performance.

replik. När en konstnär gör en kopia av ett eget verk.

replika. En mycket noggrann kopia i samma teknik som originalet. Den kan vara mekaniskt gjord och utförd i en upplaga.

representation. En dokumentation, tex en teckning, av någons uppfattning av ett fysiskt eller tänkt objekt eller annan företeelse.

reproduktion. En mekaniskt gjord kopia, tex med fototeknik eller datorscanning, som sedan mångfaldigas obegränsat eller i en upplaga. Originalgrafik räknas inte som reproduktion.

Retrogardism (ord avlett av avantgardism). Ev myntat konstnärskollektivet Neues Slowenisches Kunst. Kan ungefär definieras att strävar efter återupprättande av förlorade sammanhang och återupplivandet av förbrukade språksystem. Bla av Christopher Rådlund.

retrospektiv. Återblickande. Oftast om en typ av utställning som överblickar en konstnärs karriär.

ritkol (se kol).

rivning av färg. Äldre begrepp för att tillverka färg.

Rokoko (franska: Rocaille=oregelbunden stenformation). Stil inom främst konst, design och arkitektur med höjdpunkt under mitten av 1700-talet. Kännetecknas av ett överflöd av ornament ofta med snäckmotiv men samtidigt lätthet, asymmetri och ljus färgskala. Motivmässigt bla erotik, herderomantik och kinesiska influenser. Bla av Antoine Watteau, Francois Boucher och Rosalba Carriera.

Romansk stil, romanik. Ibl rundbågestil. Stil inom konst, hantverk och arkitektur under tidig medeltid fram till slutet av 1100-talet. Påverkad av romersk kultur. Inom arkitekturen med runda valv och slutna former. Konsten starkt stiliserad ofta med groteska drag.

Romantiken. Dels något som syftar på kärlek och erotiska känslor. Dels en kulturell riktning från 1700-talets slut till mitten av 1800-talet. Uppstod som reaktion mot upplysningstiden. Känsla, mystik, idealism och individualism betonades. Dyrkan av naturen som uppfattades som besjälad. Också genikult. Inom konst av bla Caspar David Friedrich, William Turner och Marcus Larsson.

Rube Goldberg-maskin. En extremt omständlig maskin eller riggad serie händelser såsom den amerikanske tecknaren Rube Goldberg ofta ritade. Inom konst av bla Jonas Liveröd, Peter Fischli och David Weiss.

S

Sabotage art. Konstnärlig riktning där konstverket utgörs av att man förstör eller kraftigt förändrar annan konst. Fr 1960-talet. Bla av Jörgen Nash och Lazlo Toth.

salong. Dels vårsalong. Dels en mötesplats för intellektuella samtal. Ofta hemma hos någon känd privatperson under 1800-talet.

salongsbrunt. Den brunaktiga ton som äldre målningar antog pga av att fernissan åldrades. Ansågs under 1800-talet ibl som en kvalitet som man försökte efterlikna.

salongskonst. Konst med slätstruken kvalitet och innehåll.

samlingsutställning. Utställning där fler än två konstnärer (ofta många fler) deltar och där en jury eller allmänna kriterier avgör vilka som deltar.

sampling. Att ta en liten del ur ett verk och använda det i en ny helhet.

Samtidskonst (kontemporär konst, contemporary art). Den innevarande epoken inom konsten. Från ca 1993. Kännetecknas av användande av nya tekniker och metoder, gränsöverskridande, teoretisk förankring och samhällskritik. Betoning på koncept. Bla av Louise Bourgeois, Charlotte Gyllenhammar och Thomas Hirschhorn.

sandmålning. En teknik där man utför en obeständig tvådimensionell bild med olikfärgad sand eller annat löst pulver på ett horisontalt underlag. Bla av navajoindianer och tibetanska munkar.

sandskulptur. Tillfällig skulptur av oftast lös men packad sand. Trad på stränder. Ibl som tävling.

schattering. Skuggning. Inom måleriet en övergång mellan kulörer eller mellan olika nyanser.

schumring. Metod inom måleri där man målar över en kulör med en annan, ofta torrare färg, så att underliggande lager skymtar igenom.

Secessionen. (tyska: Utbrytningen). Den österrikiska och ungerska varianten av Jugend. Bla av Gustav Klimt, Joseph Maria Olbrich och Otto Wagner.

sekundärfärger. Kulörer bestående av blandningar mellan grundfärgerna. Grönt (blått och gult), lila (rött och blått), orange (gult och rött).

semiotik. Filosofisk riktning. Läran om hur tecken skapas och används. Bla av Jurij Lotman, Roland Barthes och Gert Z Nordström.

sensuell. Något som tilltalar de mänskliga sinnena. Kanske särskilt känseln med en viss dragning åt erotik.

sensualistisk. Konst som strävar efter att vara sensuell. Bla av Auguste Rodin.

separatutställning. Utställning där en enskild person, eller ibland två personer, visar sin konst.

sepia. Bläckfiskbläck. Brunaktig vätska från bläckfiskar. Används till att skriva, teckna eller lavera.

serie. Dels vilken sekvens som helst. Tex en grupp målningar. Dels tecknad berättelse ofta uppdelad i rutor med textinslag. Från en strip på tre-fyra rutor upp till ett album på ca 50 sidor. I utvecklad form graphic novel. Bla av Jack Kirby, Hergé och Liv Strömquist.

serigrafi (se silkscreen).

sfumato. Metod inom måleri med omärkliga övergångar mellan kulörer och fint avstämda nyanser.

sgraffitto. Muralmålningsteknik där man lägger på olikfärgade lager av murbruk och sedan skrapar fram önskad kulör.

sickativ. Medel som påskyndar torkning av oljefärger.

signatur. Konstnärens bekräftelse att ett verk är skapat och godkänt av denne. Ofta i form av namnteckning eller initialer på konstverket.

silhuett. Tvådimensionell form som avgränsas av ett motivs yttre kontur. Tex ett huvud rakt från sidan. Oftast i en enda kulör.

silhuettklippning (se psaligrafi).

silkscreen (serigrafi, screentryck). Inom grafik en tryckteknik som bygger på att färg pressas med en rakel genom en tunn väv som är fastspänd i en ram. Schabloner täcker de partier av väven som inte ska släppa igenom färg till underlaget. Av bla Andy Warhol, Carl Johan De Geer och Eva Zettervall.

silverstift. Teknik inom teckning där man använder ett silverstift på kritat papper. Bla av Leonardo.

simulacrum (latin: likhet). I konstsammanhang  tänker man sig objekt som till det yttre liknar konst men som inte är det. Bla av Allan McCollum.

Simultanism (se Orfism).

sinnen. Traditionellt fem st: Smak, syn, känsel, hörsel och lukt. Intuition, rumsuppfattning, tidsuppfattning mm beskrivs ibl som ytterligare sinnen.

site specific (se platsspecifik).

Situationism. Från början en konstnärlig riktning som startades i slutet av 1950-talet av Guy Debord. Står för en radikal frihetlig vänsterkritik av ”skådespelssamhället”. Använde sig av icke-akademiska och subversiva metoder. Uteslöt senare konstnärligt skapande. Var en viktig kraft i den alternativa vänsterns framväxt i samband med studentrörelsen 1968. Av bla Charles Radcliffe, Jörgen Nash och Katja Lindell.

SK, Svenska Konstnärsförbundet. Intresseorganisation för svenska konstnärer. Även amatörer. Ger ut tidskriften Bildkonstnären.

skarifikation. Medveten påverkan av människans hud med ärrbildningar.

skiss. Ett ofta enkelt och snabbt förarbete inför ett konstverk. Ofta som en teckning.

skola. Dels konstskola. Dels en gruppering eller inriktning inom konsten. Tex School of London med bla Francis Bacon och Lucian Freud.

SKR, Sveriges Konstföreningars Riksförbund. Samorganisation för konstföreningar och konstklubbar i Sverige. Ger ut Konstperspektiv som är Nordens största konsttidskrift.

skraffering. En metod inom måleriet där man använder mängder av täta korta streck för att tex åstadkomma schatteringar.

skrotskulptur. Skulptur, ofta assemblage, som utnyttjar skrot både till form och innehåll. Bla av John Chamberlain.

skråväsen. Ett organisationssystem för hantverkare under medeltiden. Dessa var sammanslutna i skrån som hade monopol på verksamhet inom ett visst område. Jmf gille, Lukasgille.

skulptur. Tredimensionellt konstverk.

De sköna konsterna. Traditionellt fem: Arkitektur, måleri, skulptur, poesi och musik. I senare tid räknas ibl också dans, teater, film, prosa, fotografi och tecknade serier.

Social naivism. Förslag till namn på konstnärlig riktning i Sverige under slutet av 1960-talet och början på 1970-talet. Beskrivning av bildkonsten under samma period som alternativkulturen och den progressiva musikrörelsen. Politiskt inriktad med ett glatt och naivt drag. Betoning på färg och mönster. Bla av Carl Johan De Geer, Annika Elmqvist och Anette Fahlsten.

Social konst. Riktning inom samtidskonsten som kommenterar och interagerar med samhällsfrågor. Jmf relationell estetik och aktivism. Bla av Stephen Willats och Marta Minujin.

Social skulptur. Begrepp myntat av Joseph Beuys. De oförutsägbara resultat som uppstår när människor samlas och samtalar och interagerar med varandra.

Socialrealism. Kulturell riktning från 1920-talet. Kanske först i Mexiko. Främst inom litteratur, konst och film. Formmässigt realistisk. Inom konst ofta samhällskritiska verk med motiv från arbetarklassens liv och miljöer. Av bla Albin Amelin, Diego Rivera och Käthe Kollwitz.

Socialistisk realism. Uppstod i Sovjetunionen på 1930-talet och innebar att konstnären skulle skildra och delta i bygget av det socialistiska samhället. Formmässigt realistiskt och romantiskt. Denna företeelse spreds sedan till de länder som betecknade sig som socialistiska. Av bla Isaac Brodsky, Aleksandr Deyneka och Vera Mukhina.

sousveillance.  Gräsrotsbevakning, bevakning underifrån. Det är motsatsen till övervakning (surveillance). Alltså medborgarnas metod för att bevaka makthavare. Har myntats av den amerikansk-kanadensiske datorprofessorn Steve Mann.

Spatialism. Konstnärlig riktning uppfunnen av Lucio Fontana 1947. Den beskrivs som ”plastiska känslor och känslor av färg projicerade i rummet”.

sponsring. Innebär en ekonomisk uppgörelse med tex ett företag som kan satsa en summa pengar i ett projekt mot tex visst reklamutrymme. Jmf bidrag.

Spontanism. Konstnärlig stil inom främst måleriet som utgår ifrån slumpen. Influerad av bla musikern John Cage och zenbuddism. Från ca 1950. Jmf Amerikansk abstrakt expressionism.

språklig konstteori. Ickeessentiell teori som utgår ifrån tanken att konst är ett neutralt språk som i sig inte innebär någon kvalitet eller begränsning. Är beroende av om den enskilda mottagaren/betraktaren uppfattar en företeelse som konst. Utgår bla från Marcel Duchamp.

spännram. En ramkonstruktion för att spänna upp målarduk på. Ofta trä.

staffli. Ställning för arbete med tvådimensionella konstverk.

statement (engelska: Uttalande). En text där konstnären själv eller genom citat beskriver innehåll och riktning på sitt arbete.

Statens kulturråd. Myndighet som fördelar statligt stöd till konst- och kulturområdena: teater, dans, musik, litteratur, konst, kulturtidskrifter samt museer och utställningar; främjar yttrandefrihet, barn och ungas rätt till kultur samt tillgänglighet till kulturlivet samt informerar om kultur och kulturpolitik.

Statens konstråd. Myndighet som ger uppdrag och köper in konst som ska placeras på statliga institutioner.

staty. Skulptur i naturlig eller övernaturlig storlek föreställande en människa eller ibland ett djur.

statyett. Skulptur i kraftigt förminskad storlek föreställande människa eller djur.

stentryck (se litografi).

stick. Dels kopparstick, stålstick. Dels att det finns en anstrykning av en kulör i en annan.

stipendium. En form av penninggåva till studerande, forskare, konstnärer från offentlig institution eller privat. Oftast skattefritt. Kan också vara en tex ateljévistelse eller en resa.

stil. En sammanhållen uppsättning uttryck. Ofta kännetecken inom en konstnärlig riktning el likn. Tex en viss typ av ornamentik, en innehållslig ambition el en dominerande metod.

stilisering. Förenkling, ibl förtydligande. Anpassning av ett motiv till en speciell stil.

stilleben (tyska: Stilla liv). Också still life, nature morte. Motiv för målning, teckning eller fotografi som föreställer en uppställning av ”döda” föremål som oftast kan rymmas på ett bord. Ofta med symboler för förgänglighet. Bla av Paul Cézanne, Helene Schjerfbeck och Josef Sudek.

stop motion. Filmmetod för animation där man fotograferar en bild, sedan ändrar man, sedan fotograferar man igen osv. Bla av William Kentridge och Nathalie Djurberg.

Street art (engelska: Gatukonst). Obeställd, ofta illegal konst i stadsmiljö. Uppstod ca 1980 som en vidareutveckling av graffiti. Ofta tillfälliga tillägg och kommentarer i den befintliga miljön. Arbetar med en mängd olika tekniker tex paste-ups, schablonmålning, stickers, stickgraffitti. Av bla Banksy, Swoon och Akay.

Street installation (engelska: Gatuinstallation). Variant av street art. Ofta installationer med tredimensionella objekt.

stucco lustro. Muralmålningsteknik från romartiden. Ger en glänsande yta genom att färgpigment blandas med smalto, en blandning av kalk och tvål, och påförs murytan. Sedan poleras målningen med varma glättningsjärn. Bla av Domenico Inganni.

stuckatur. Tredimensionella dekorationer utförda med stuck, en gipsblandad kalkmassa.

studie. Ett konstverk som är inriktat på att undersöka tex kroppens anatomi el aspekter på en persons utseende. Ibl som ett förstadium till ett senare mer utarbetat verk.

studio. (se ateljé).

stålstick. Djuptrycksmetod inom grafiken. Linjerna skärs med en stickel i stålplåt. Tex frimärken. Bla av Czesław Słania.

sublim. Mer än vackert. En känsla av moralisk, intellektuell eller konstnärlig upphöjdhet. Så upphöjt att det egentligen inte kan jämföras. Under lång tid konstens främsta ideal. Förknippat med Romantiken.

subtil. Hårfin, nästan omärklig, utstuderad, raffinerad.

sumi-e (japanska). Monokromt måleri med tusch.

superflat. Begrepp introducerat av Takashi Murakami för att beskriva ytmässigheten i en del japansk grafik, animation, konst och populärkultur. Men syftar också på ytligheten i den japanska konsumistiska kulturen.

superrealism. Ibl hyperrealism. Konstnärlig riktning inom främst måleri och skulptur. Syftar till en extremt noggrann naturalistisk avbildning. Jmf fotorealism. Av bla Duane Hanson, Audrey Flack och Yrjö Edelmann.

Suprematism. Konstnärlig riktning som uppstod i Ryssland ca 1913 skapad av Kasimir Malevitj. Främst inom måleri. Bygger på enkla geometriska former, raka vinklar och ett fåtal kulörer. Bla av Ljubov Popova och El Lissitskij. Jmf Neoplasticism.

Surrealism. Konstnärlig riktning som uppstod tidigt på 1920-talet. Många dada-konstnärer blev surrealister. Tar upp människans undermedvetna och drömmar. Utgår ibl från transtillstånd och experiment med droger. Formulerades i manifest av Andre Breton. Av bla Max Ernst, Erik Olson och Leonora Carrington.

svit. Ett antal verk som hör samman på något sätt.

symbol. Dels en förenklad bild. Dels en bild som har en överförd betydelse. Tex ett öga som kan ges betydelsen att se. Jmf metafor.

Symbolism. Riktning inom bildkonst och litteratur ca 1885-1910. Tar upp det subjektiva, metafysiska och ockulta. Bla av Odilon Redon, Gustave Moreau och Gustav Klimt.

Synkronism (se Orfism).

Syntetism. Riktning inom måleri på 1890-talet. Rena färgytor med svarta konturer. Bla av Paul Gauguin.

särlingskonst (se Art brut).

T

tablå (se tableau vivant).

tableau vivant (franska: Levande tavla). Stilla iscensättning av tex en historisk scen. 

tachism. Metod inom måleriet där man använder fläckar av färg. Bla av Sam Francis.

tag. Upprepad namnteckning eller signatur inom graffitti.

taktil. Egenskap hos skulptur som gör att betraktaren vill ta i den eller smeka den.

tatuering. Teknik att dekorera huden på en levande människa eller ett djur med permanenta mönster och bilder. Görs genom att färg förs ned i huden med en nål. Har lång tradition.

tavla. En inramad målning. Används ibland nedsättande.

tecken. En enkel abstrakt figur som representerar något. Tex en bokstav.

teckning. Tvådimensionell bild där linjer är det huvudsakliga uttrycksmedlet.

teknik. Betyder ursprungligen konst, skicklighet eller hantverk. Ett övergripande sätt att göra något, tex oljemåleri, teckning, gjutning. En tekniks olika tillämpningar kan kallas metoder, tex alla prima, grisaille, cire perdue.

tempera (italienska: Blanda). Färg av olika slag där receptet alltid innehåller vatten. Tex äggtempera, äggoljetempera, vaxtempera, kaseintempera.

terrakotta (italienska: Bränd jord). Ett slags keramik. Bränt oglaserat lergods.

textil. Material och produkter framställda av textilfibrer som tex bomull, ull el nylon, genom en textil teknik som tex vävning el stickning.

textil konst. Konst som använder sig av textila material och tekniker. Ofta klassificerad som konsthantverk. Av bla bröderna Gobelin, Magdalena Abakanowicz och Viveka Nygren.

Tjugotalsklassicism. Också Nordisk klassicism el Swedish Grace. Stil inom främst arkitektur. En variant av Art deco. Bla av Gunnar Asplund. Jmf Klassicism.

torrnål, torrnålsgravyr. Djuptrycksmetod inom koppargrafik. Karaktäriseras av lite luddiga linjer. Ofta i små upplagor.

torso. Del av människokroppen; bålen utan armar, ben och huvud. Motiv inom främst skulptur.

traditionell konstteori (se modern konstteori). Utgår ifrån Platons idé om att konst är en särskild klass av objekt som tex skiljer sig från hantverk.

Transavantgardism. Variant av neoexpressionism främst i Italien. Jmf Bad art.

transmedia. Information, spel, underhållning som förmedlas genom flera medier. Samma berättelse och samma figurer kan förekomma i en film, ett datorspel, en bok och som leksaker eller samlarföremål.

Trash art. Konstnärlig riktning fr 1960-talet. Använder sig av skrot och skräp. Ofta som assemblage. Jmf Arte povera, neodadaism.

travesti. Med utgångspunkt i ett konstverk, en stil eller en konstnär så driver man med en samhällsföreteelse. Syftet är humoristisk och framför allt satiriskt.

triptyk. Tredelat konstverk. Oftast måleri. Traditionellt på altare i kristna kyrkor.

trompe l’oeil (franska: Som bedrar ögat). Främst inom måleri och dekorationsmåleri. En ambition att måla så illusoriskt att betraktaren luras.

trägravyr. Högtrycksmetod inom grafik. Även kallat xylografi eller trästick. I ett mycket hårt träslag, helst ändträ, ofta buxbom, åstadkoms en bild med hjälp av sticklar. Uppfanns av engelsmannen Thomas Bewick. Användes mycket för bok- och tidningsillustrationer under 1800-talet. Bla av Sven Ljungberg, Kristina Anshelm och Palle Nielsen.

träsnitt. Högtrycksmetod inom grafik. Med skarpa verktyg bearbetas en träplatta så att de delar av den färdiga bilden som ska vara vita skärs bort. På den resterande ytan anbringas tryckfärg som sedan överförs för hand eller med hjälp av en tryckpress till ett papper. Bla av Frans Masareel, Ulla Wennberg och Torsten Jurell.

tusch. Svart färg med sot som pigment. Flytande el i form av kakor som löses upp i vatten. Vanligt i tex kinesiskt måleri och kalligrafi.

U

ukiyo-e (japanska: Bilder av den flytande världen). Japanska träsnitt, ofta i flerfärgstryck, Trad med motiv från teater och nöjesliv. Från 16-1800-tal. Bla av Utagawa Hiroshige, Kitagawa Utamaro och Katsuhika Hokusai.

underground. Kulturell verksamhet som använder sig av icke etablerade kanaler. Ofta rå, ofin och samhällskritisk. Ibl förbjuden.

unik. Särskild, enstaka, ej upprepad.

unsophisticated art (engelska: Osofistikerad konst). Vissa visuella uttryck som inte betraktas som ”riktig” konst. Uttryck myntat av Barbara Jones 1951. Jmf okonst.

upcycling (engelska). Återanvändning el uppgradering så att ett nytt värde uppstår.

upphovsman. Någon som har skapat ett verk. I juridiska sammanhang ska verket ha viss verkshöjd.

upphovsrätt. En person (upphovsman) som har skapat ett verk av en viss verkshöjd har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Det innebär att upphovsmannen äger en ekonomisk rätt och kan äga en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär rätt att trycka eller framföra verket för allmänheten och att åtnjuta ekonomisk ersättning därav. Den ideella rätten innebär att den som skapat ett verk har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ett skydd att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn.

upplaga. En oftast numrerad mängd grafiska blad, skulpturer mm som kan räknas som originalverk. Jmf originalgrafik.

utsmyckning. Ord som tidigare användes för vissa offentliga konstverk.

utställning. En sammanställning av konstverk med avsikt att visas för en utvald eller allmän publik. Utställningen är ofta konstnärens redovisning och mål för sitt arbete.

utställningsersättning. Ekonomisk ersättning som ges konstnären för arbetet denne har gjort för att genomföra en utställning. Vissa utställare har tillgång till statliga medel att ge som utställningsersättning. Jmf MU-avtal.

V

valör. En kulörs ljusvärde.

variation. Att ta ett helt verk el en del av det o vrida o vända på det i en el en serie små förändringar eller förskjutningar.

vattenfärg. Samlingsnamn för vattenlösliga färger som tex gouache och akvarell.

vaxtempera. Färg med, vax, vatten, gummi arabicum, mastix och pigment.

Vedic art (Veda=Sanskrit för konst och vishet). Riktning inom konst, främst måleri, grundad 1987 av Curt Källman. Bygger på transcendental meditation och kravlöst skapande.

Verism (latin. Vertitas=sanning). Riktning inom litteratur, opera och även konst. Betonar det vardagliga och osnygga. Bla under romartidsom skulptur och som måleri under sent 1800-tal i Italien av bla Telemaco Signorini.

verk (jmf konstverk). En avgränsad konstnärlig skapelse, ett alster. Tex en målning. Juridiskt sett är ett verk ett konstnärligt alster som har uppnått verkshöjd.

verksförteckning (se katalogblad).

verkshöjd. Juridisk term gällande konstnärlig kvalitet. Ett verk ska uppvisa originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande.

vernissage (franska). Eg kvällen innan en utställning öppnar. Konstnären bjuder sina vänner till ateljén eller galleriet för att de ska hjälpa honom att slutfernissa målningarna. Används idag för en utställnings öppnande. Jmf finissage.

vernissagekort. Ett kort som inbjuder till en vernissage och till hela utställningen. Ofta med bild från utställningen. Ett traditionellt sätt att marknadsföra.

video. Konstform som använder sig av analog el digital videofilm och där visningssättet inte är avgörande. Av bla Eija-Liisa Ahtila, Johanna Billing och Mark Wallinger.

videoinstallation. Konstform som använder sig av analog el digital videofilm och där visningssättet också är en viktig del av verket. Av bla Nam June Paik och Tony Oursler.

visual culture (engelska). Svensk motsvarighet ung visuell kultur. Ett akademiskt ämne som kombinerar vissa element från kulturella studier, konstvetenskap, kritisk teori, filosofi och antropologi genom att fokusera på kulturens visuella uttryck. Bla av WJT Mitchell och Griselda Pollock.

visuell. Dels något som man kan se på. Dels något som tilltalar synintrycket.

Vorticism. Konstnärlig riktning i Storbritannien. Myntat av Ezra Pound 1913. Introducerades i tidskriften Blast. Påverkad av kubism och futurism. Av bla Henri Gaudier-Brzeska, William Roberts och CR Nevinson.

vårsalong. Ofta namnet på en utställning som vem som helst kan lämna in till och där en jury utser vilka som får delta. Den mest kända utställningen av detta slag i Sverige är Liljevalchs Vårsalong i Stockholm.

värdeperspektiv. En perspektivisk metod där man betonar det viktiga och förminskar det oviktiga.

W

workshop (engelska: Verkstad). En kortare kurs som har ett inslag av ”prova på”.

X

xylografi (grekiska: Xylos = trä). Se trägravyr.

Y

YBA, Young British Artists. Löst sammansatt engelsk konstnärsgrupp. Startade 1988. Flertalet med bakgrund på konstskolan Goldsmiths. Uppmärksammad av Galleri Saatchi. Bla med Damien Hirst, Helen Chadwick och Tracey Emin.

ytlig. Utan konstnärligt, moraliskt eller intellektuellt djup.

ytmässig. När man inom måleriet betonar den fysiska ytan.

Z

zinkografi. Högtrycksmetod inom grafik. Bla av José Guadalope Posada. Jmf trägravyr.

Å

Ä

äggtempera. Färg bestående av äggula, vatten och pigment.

äggoljetempera. Färg bestående av ägg, kokt linolja, harts, vatten och pigment.

Ö

---

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö